söndag 11 november 2007

Maharani Lakshmi Bai:s födelsedag

Jag och Henrik sitter i varsin schäslong (eller vad man nu ska kalla dem; det är inte en soffa, för de har inget ryggstöd, men inte heller en schäslong, för de har heller inget armstöd; de är inte sängar eftersom vi inte sover (så mycket ;-) ) i dem... Vad vi än ska kalla dem, är det de som är de mest använda vardagsrumsmöblerna.) och jobbar på med våra arbeten.

Hör avlägsna trumpetljud, eller något liknande. Bryr mig inte nämnvärt -- det händer ju någonting h-e-l-a t-i-d-e-n här. Fortsätter skriva. Men då kommer Ashish inspringande, "Kom, kom," säger han. Och vi plockar med kamerorna och kommer. Jämnt precis bakom stugknuten, pågår en parad. Det är Maharani Lakshmi Bai:s födelsedag. ("Rani" är den kvinnliga varianten av "Raj" -- det betyder med andra ord drottning. Vi är nog mer bekanta med Mahara(d)ja. Men här är det alltså fråga om en stor drottning!)

Rani Lakshmi Bai dog som en frihetshjälte, stridande mot Britterna. Hon var 22 år gammal, då hon dog år 1858.
Som synes på bilden ovan, är hon inte den ideala, stereotypiska kvinnan -- hon som sköter om hemmet och är sin mans trogen i allt --, utan firas uttryckligen som en frihetskämpe, med svärd i hand.

De som firade henne var nästan bara kvinnor och flickor. Mest flickor; skolklasser eller något liknande. De kom till hennes födelseplats, visade sin respekt, och tågade vidare. Även några av flickorna i tåget hade svärd i hand. (En skolklass.)

Och lika snabbt och plötsligt som det hade börjat, var det över. Det hela tog kanske tjugo minuter. Nu hade åter några kvadratmeter av Banaras fått en ny betydelse. Här har jag gått förbi hennes födelseplats varje dag, t o m sett skylten var det stod att hon föddes här, hur många gånger som helst. Kanske undrat vad som menades en gång eller två. Vilken tur vi råkade vara hemma just då!

Som sagt, nio festivaler på åtta dagar... Det ligger något i det.

Samma dag fyllde för övrigt Hanuman år! Grattis i efterskott! ;-)