Lärare, dags att ge tillbaka.

Rubriken åsyftar er lärare, oss lärare, som nyttjar material från Wikimedia Commons.
---Återkommer straxt!

Först några ord till er som inte vet vad jag pratar om; ni som inte använt Wikimedia.[1] Jag kommer med ett glädjens budskap! Det finns en veritabel guldgruva av material, främst bilder, men även annat, som står dig fritt fram att använda i klassrummet![2]

Ska du ha lektion om Ryssland? Skulle behöva något för att ge liv åt undervisningen? Inga problem. Föreläsning om kvantfysik, och upplysande illustration saknas? Hjälpen är nära. Bild på Kali? Var så god. Och så vidare, och så vidare.

Ovärderligt.

Men till inläggets egentliga ämne! Att ge tillbaka. Under september månad har Wikimedia en drive, en tävling: Wiki loves monument. Användare ombes ta bilder av kulturskatter. Av skyddade byggnader, platser, med mera.

Det kan vi väl göra, tycker jag!

Titta på kartan; kika på listorna. Något "monument" som saknar bild lär finnas med! Ta bild; ladda upp. Bidra!

Svårare än så är det inte, och materialbanken blir mer komplett för var bild som du, som vi, tar!

---

[1] Inte att förväxla med Wikipedia. Även om koppling finns. Wikipedia är encyklopedin. Wikimedia är den övergripande organisationen. Men också varifrån bilderna i encyklopedin kommer. Det finns dock mer material innestående än vad som används i WP. Se Wikimedia Commons som en resursbank. Materialbank. Var t ex bilder, som hittas där, är fria att använda — därav 'commons'. Från Creative Commons.

[2] I vissa fall krävs det du anger upphovsman; ibland inte ens det — oberoende krav eller inte, så är det alltid artigt att ge credit. Läs mer om hur du gör med creative commons, här.

Google Earth i undervisning

På sistone har jag grejat lite med Google Earth i min undervisning. Ett väldigt mångsidigt verktyg, GEarth. Man kan göra mycket informativt med det -- på ett underhållande, ja t o m fascinerande sätt. Lägg till ett stycke SmartBoard och du har något närmast magiskt. Att den virtuella jordgloben snurrar utav en handledsrörelse  tenderar imponera även på den mest hårdföre web2.5-ungdomen.

Materialet som använts har jag gjort själv. Å ena sidan är det något jag finner lite roligt -- både utmaningen att lära mig ett nytt verktyg och skapandet i sig. Å andra sidan kanske inte alla finner det lika förnöjsamt. Därför tänkte jag lägga upp vad jag gjort, så även andra kan ta del av det.

Här: Undervisa med Google Earth.

Vad som dyker upp på Undervisa med Google Earth är något förenklade versioner av vad jag använder på riktigt; detta dels för att man inte kan stänga av / visa olika delar i webbläsareversionen; dels för att hålla filstorlek o d yl till ett minimum.

[...]

Jo, jo. Visst finns det lektion.se och allt vad det heter -- t o m särskilda ställen för uppladdning och med-delning av just GEarth-grejer. Erkännes: har en baktanke med detta. I o m att jag lägger upp det på nätet, på det sätt som jag gör, så kan jag i efterskott dela med mig av det åt eleverna som suttit på lektionen. (Något jag försöker göra med allt material jag använder.)

Behöver ha filerna uppe var jag har kontroll över dem; så kan enkelt kan hänvisa till dem och ladda ner dem. Så de enkelt kan uppdateras och ändras dem som jag vill, när jag tycker. Därför den ovannämnda sidan.

Att det dessutom kan komma andra till gagn är så att säga en bonus. Men en trevlig bonus. Om nu någon finner materialet användbart.

Lägger upp grejer allt eftersom jag själv gör det, efter mina behov, så uppdateringar där blir sporadiska -- men hoppeligen många i slutänden.

Hej igen, KAU!

Det har inte direkt varit lätt att hitta ett jobb här i Värmland, som gymnasielärare i religion och filosofi. Ska jag vara helt ärlig, har det -- föga förvånande, förvisso, men ändå! -- faktiskt varit rätt svårt.

Så för att öka chanserna att hitta ytterligare meningsfulla vardagar, kommer hösten huvudsakligen gå i studiers tecken. Dels kommer jag läsa religion D; dels specialpedagogik. Det förstnämnda som heltidsstudier på campus; det senarenämnda som distansstudier på halvfart.

Alternativet hade väl varit att läsa till ytterligare ett ämne, men jag känner att det skulle ta allt för lång tid. Kunde ju tänka mig svenska, historia, engelska, något sånt. Men det räcker ju inte ens med ett år, för att läsa in gymnasielärarbehörighet till något av dem. Så jag försöker nu att göra mig mer attraktiv för arbetsmarknaden med dels fördjupad kunskap; dels med en förbättrad specialpedagogisk kompetens. ---Även om jag inte skulle komma att jobba rent inom sistnämnda område, så tror jag ändå kompetensen som sådan kommer vara mig till gagn var än i skolvärlden som jag kommer att hitta min plats.

Jag säger ändå att hösten kommer huvudsakligen att gå i studiers tecken, för under hela tiden söker jag givetvis vikariat och mer beständiga jobb i Värmland. (Så får ni nys om något... --.O )

"gifted children" == "andra barn"?!

Skriver som bäst på uppsats till kursen Specialpedagogiska perspektiv. (Även därför jag läste boken Att platsa i en skola för alla.) Vad jag ska skriva om är särbegåvade barn, och om deras behov av utmaningar m m i skolan. (Förresten, det är inte lätt ens att komma på en term att använda här. Termer som använts i litteraturen är bl a `övernormala', `överbegåvade', -- min personliga favorit: -- `överdängare', och, vad jag just nu upplever som det bästa, `särbegåvade'.)

Aktuellt, förresten!, i o m att regeringen här i dagarna ska offentliggöra ett PM om s k elitskolor, som ska införas på prov 2009. (Läs mer: SvD, DN)

Nu då, vart jag vill komma med det här inlägget. Till litteraturen hör även Salamancadeklarationen. Och översättaren har inte alltid följt det engelska originalet så noga. Jag var nämligen lite besviken då jag läste S., för att det inte nämndes något särskilt om särbegåvade barn. Att de, liksom barn med handikapp, kan ha särskilda behov i skolan.

I den svenska översättningen kan man bl a läsa följande:

[...] skolorna skall ge plats för alla barn, utan hänsyn till deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella, språkliga eller andra förutsättningar. Den skall omfatta handikappade såväl som andra barn, gatubarn och barnarbetare, barn från språkliga, etniska eller kulturella minoriteter samt barn från andra eftersatta eller marginaliserade områden eller befolkningsgrupper.
(Salamancadeklarationen (PDF), artikel 3, s16)

I det engelska originalet låter det så här:

[...] schools should accomodate all children regardless of their physical, intellectual, social, emotional, linguistic or other conditions. This should include disabled and gifted children, street and working children, children from remote or nomadic populations, children from linguistic, ethnic or cultural minorities and children form other disadvantaged or marginalized areas or groups.
(The Salamanca Statement (PDF), artikel 3, s6)

Hur får man "disabled and gifted children" till att bli "handikappade [och] andra barn"? Kan inte låta bli att undra om ordet bara `tappats bort', eller om det är medvetet utelämnat/omskrivet. Skulle vara så typiskt den svenska skandinaviska mellanmjölks-`allt ska vara så lagom och lika' + Jante mentaliteten. Att det helt enkelt är fult att sticka ut. Och, faktiskt, att det t o m kan vara värre att sticka ut genom att vara bra, än att göra det genom att ha svårt med ditt eller datt.

---

I den finska översättningen har man för övrigt bibehållit originalets ordalydelse: "[...] sisältyä vammaiset ja lahjakkaat lapset" ("inkludera handikappade och begåvade barn", min översättning). (14/12 2009)

Länkarna till pdf-filerna innehöll visst både ett litet stavfel. Korrigerat nu (14/12 2009).

Vad som är accepterat i vilka år

Läser som bäst Att platsa i en skola för alla - Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan (Hjörne & Säljö 2008).

En av mina pet peeves är då det s a s pratas över huvudet på barn. Det görs hela tiden. Inte minst på skolor. Stötte på en stycke i ovan nämnda bok som tangerade detta -- eller åtminstone i närheten av det. Tänkte återge det i ett längre citat:

[...] barn och elever har en svag ställning i samhället. [...]Det är exempelvis otänkbart att det slags beskrivningar som vi ger av barn i skolan skulle accepteras på en arbetsplats i en motsvarande situation [...] Om någon i ledningen skulle beskriva medarbetarna med det slags kategorier som man utan större tvekan använder i elevehälstoeamsmötena om barn, skulle sannolikt i många fall en smärre opinionsstorm utbryta. En hel del av de beskrivningar [...] skulle uppfattas som oacceptable, arroganta och nedsättande.

Men med barn fungerar det uppenbarligen inte så; gentemot barn tar sig vuxna ett privilegium att kategorisera som oftast får stå oemotsagt.
(Hjörne & Säljö, s159)

Å ena sidan tror jag citatet ovan kanske förstås bäst för sig själv. Å andra sidan kan det ändå vara upplysande att erinra sig om vilka beskrivningar det handlar om.

I En skola för alla har Hjörne och Säljö utfört en undersökning som bl a handlade om att se på elevhälsosamtal. (Omfattade 780 framställningar.) En av poängerna de vill lyfta fram, är att det sällan är skolan, lärarna, grupp(er) eller dylikt som beskrivs på dessa samtal. Det är egenskaper och/eller beteenden hos eleven. Det är hos individen problemen ligger. (Hjörne & Säljö, s89) Nedan följer några exempel beskrivningar som gavs:

Sociala relationer

• är ett envist, ensamt, litet, trumpet barn
• är tjurig
• är sur och grinig
• är odräglig
• är mobbad
• nöter ut vännerna
• är ett litet maskros barn

Intellektuella förutsättningar

• är normalbegåvad
• väldigt sen språkligt
• någon slags ordmobiliseringsproblematik
• något i hjärnan
• ligger några snäpp över sjuttio
• lite dum, så va
• har inga inlärningssvårigheter
• är adekvat begåvningsmässigt
• är trög i huvudet
• fullständigt kaos i hennes lilla hjärna
  

Koncentration och uthållighet

• uppmärksamhet är det stora problemet
• störs av sina dagrömmar
• ingen ork
• ingen uthållighet
• är skoltrött
  
• kan aldrig koncentrera sig
• oerhörda koncentrationssvårigheter
• väldigt svårt att fokusera

Andra personliga egenskaper

• motsträvig
• ljuger
• ångest
• en lite udda kille
• det är katastrof med honom
• det är en sån här skvallrig sak
• pyroman
• frustrerad
• deprimerad
• väluppfostrad

Handlingar/beteenden

• väldigt knepigt beteende
• snurrar runt
• jobbar hårt
• jobbar flitigt
• lite udda rörelser
• for omkring som en skottspole
• kan analysera sig själv på ett proffsigt sätt
• ganska dominant och styrande
• upprepar saker
• fick oerhörda utbrott
• ställer till med saker hela tiden
• ett väldigt aggressivt beteende
• gör och säger fula saker
• gör väldigt många ledsna
  

(Hjörne & Säljö, tabell 3, s90-91, tabell 4, s92)

Vart de vill komma med detta, är efterfråga vad de kallar för ett epistemiskt ansvar.

Med epistemiskt ansvar menar vi att maktutövning av det slag som äger rum i elevhälsoteamsmötena (och i skolan mer i allmänhet) måste ske med ett ansvar för hur man talar om andra människor och beskriver deras svårigheter och sätt att agera. En rimlig utgångspunkt är att de sätt man diskuterar på skall gå att använda också i helt offentliga sammanhang och i detta fall också inför personerna och deras föräldrar. Här ligger ett stort ansvar på deltagarna i sådana möten, och på ordförande/rektor, att se till att samtalet förs på ett sådant sätt att de kategorier som används är försvarbara och grundade i en rimlig diskurs. (Hjörne & Säljö, s159)

Et sillee...

Bibeln med nya ögon

För en månad sen eller så, stötte jag på en artikel i NY Times om någon som ritat Bibeln som serietidning. Tyckte detta lät väldigt spännande -- och bilderna från "serietidningen" gjorde mig än mer nyfiken! Men lät det vara, då. Härom veckan råkade jag igen på en artikel om Siku och hans Manga Bible, och det ser ju bara så hurja ut! Tycker ni inte?! Det gjorde i a f jag. Tänk att kunna visa något sånt i klassrummet! De skulle ju bara gapa, eleverna. Skulle jag gjort, åtminstone.

Men inte finns de ju att få tag på här, tänkte jag. Så jag började leta på amazon; hittade dem -- men sökte ändå för säkerhets skull hos Bokus. Och tammitusan, där var de ju! För en spottstyver! Sökte en gång till, på Ad Libris -- och 'ajjemen, fanns där med! Till och med ännu billigare där! På Ad Libris kostade en bjässe på 1.168 sidor eller 1,36kg(!) så lite som 203 kronor! Det är ju ing-en-ting! Absolut ingenting!

Höll på att gå upp i limningen när jag såg det! Vad billigt! Vad roligt! Hade dock inte riktigt pengar att köpa hem, men jag berättade om böckerna åt min handledare på VFU:n, som också tyckte de verkade spännande. Hon beställde hem den ovan nämnda bjässen, och så ett par till -- mer om den nedan.

En vecka eller så senare damp de ner i skolan. Och Manga Bibeln var precis så läcker som den hade verkat! (Kan nämna för andra nyfikna, att just den ovan nämnda bjässen kanske inte nödvändigtvis är den man ska inhandla: kring tre fjärdedelar är text-versionen av Bibeln. På engelska, givetvis.)

Texten i själva serien är en blandning mellan raka bibel-citat och "moderniserade uttryck." Det funkar!, det tycker jag. Ypperligt är även små flikar "Är du intresserad, läs mer här", och så hänvisas det till den relevanta passagen i Bibeln. ---Använder man det i klassen, kan man ju ha en svensk bibel på sidan av, och så får de slå upp passagen där och jämföra eller vad man vill. Perfekt! :-D

Klicka på bilderna nedan för att se närmare, eller ladda ner det som en pdf-fil från `huvudsidan'.
Muahahah, åh vad mycket roligt jag ska ha med den här bibeln i undervisning! :-D ... Tyvärr inte under VFU:perioden, då jag inte har kristendom nu. Men sen, så!, när jag väl fått jobb. (...)

---

Nästa bok tipsade min handledare mig om. The Bible Illuminated! Nedanstående är själva pärmbilderna till Bibeln; gamla testamentet till höger, nya till vänster.
Hela Bibeln är med; all text. "Böckerna" är närmast riktigt tjocka tidningar, pappret likaså. Men det är inte texten som är huvudsaken, utan bilderna. Det är den belysta Bibeln. Och ljuset kastas av fotografier. Foton som berör; foton som upprör.

Jobs bok finns tillgänglig på nätet för provläsning -- här. Nedan en bild från just Jobs bok.Det finns bilder som ovan, som kisar kritiskt med ögat åt samhället; det finns bilder som tar fram det mänskliga, både det jobbiga och det fina. Det finns bilder som är -- och ska vara -- fula, det finns bilder som är riktigt vackra. De allra flesta av dem får en att tänka till.

Alla av bilderna är från idag. En del av Bible Illuminateds belysning ligger i att ljuset för den till vår samtid. Den kan göra Bibeln aktuell för eleverna. Gôttans!

Finns att köpa på båda Bokus och Ad Libris -- den sistnämnda har även en "2 pack" för det överkomliga priset av 345 kr. Inte illa.

Tänk vad det finns. :-)

Tidsbrist+

Jahapp. Nu är jag då här. På praktik. Har fördelen att få göra vad jag vill av timmarna jag undervisar -- och turen att få, bland annat, hinduism på min lott under tiden här. Gôrbra! Väldigt roligt att se vad turen till Indien, vad alla statyer med mera som jag hämtade med, vad alla bilder och allt allting filtreras ner till.

Svaret är: fem lektioner. Fem ynka lektioner! På den lilla tid ska jag hinna beskriva hinduism, både förklara lite vad det är -- kônstige ord som dharma, karma, reinkarnation; fenomen som heliga kor och allt vad det är -- samt försöka konkretisera det lite, ge dem en smak med hjälp av just bilderna och filmerna och alla-tingera.

Och problemet är inte att jag tilldelats så lite tid här, utan att den kursen vari vilken man i gymnasiet går igenom världsreligionerna (Religion A) är så kort. Det är kursen i sin helhet som har ett så litet utrymme i planerna och dokumenten och allt vad det heter.

Inte undra på att det blir halvfärdiga bilder, kônstigheter som sitter kvar efteråt. Hur kan man ge en rättvis bild, inom det lilla utrymmet?

Om ji:s skola

Jag och Fatima hälsade på i Om ji:s skola, var (bland annat) Ashish jobbar. (Ashish kan ses på bilden längst ner, med Fatima. Det är han som har caféet-fem-meter-ifrån-Ganga-Mahal.)

Skolan var ett rum på dryga tre gånger tre meter. Ingen fläkt eller dylikt; läs: väldigt varmt. Inte minst då dryga 20 barn klämt in sig där, plus lärare.

Vissa hade penna och häftet. Andra hade en krit-tavla.

Åldersgaffeln på klassen var från tre till tolv. Vissa höll på att lära sig alfabetet på hindi; andra höll på att lära sig alfabetet på engelska. Ytterligare andra var redan så långt, att de översatte meningar från hindi till engelska.

Mest imponerad var jag nog över deras färdigheter i matematik. Väldigt duktiga!, var de. Fem-åringarna löste tal som 3124 * 1068 och liknande. När börjar man med liknande tal i Skandinavien? Årskurs tre?

Flickan i röd klänning, längst ner till vänster på "klassfotot" nedan, hon stod framför mig och Fatima och rabblade upp från ett till hundra. På engelska. Inte illa! Andra kom och visade upp bokstäverna, A till Z. En gav månaderna, först på hindi och sen på engelska. Vi litade på deras ord gällande de förstnämnda. ;-)

Vad jag såg / kommer ihåg, hade de inga läroböcker (i något ämne). Hur lektionen gick till, var att Ashish stod framme, och elever kom fram till honom då de hade gjort klart den tidigare uppgiften. Han gav sedan en ny uppgift, anpassad till vad just den eleven skulle lära sig (hindi-alfabetet? engelska ord? matematik?), och på rätt nivå. Med andra ord -- med en åldersgaffel på 5-12 --, hade han en hel del att hålla reda på.

Barnen var alla väldigt duktiga på att jobba på, på egen hand. Pratade inte så mycket -- pratade mindre än vad jag skulle tycka en Skandinavisk klass på 20 elever skulle göra. Kanhända gör åldersskillnaden sitt? Hjälper till.

De går i skola från ca sju till tio. Sen hem och jobba.

Ska man prata om någon "läroplan", så är det nog vad skolans sponsorer el.dyl. anser vara viktigt för framtiden. Det varierar m a o från skola till skola. (Detta är en gissning! Jag vet inte.) På just den här skolan verkar de värdesätta engelska högt, tillsammans med matematik och att läsa/skriva.

De flesta kommer från fattiga förhållanden, med föräldrar som inte är utbildade. Det betyder att de inte får så mycket hjälp hemma med läxor och liknande -- vilket leder till att det går långsamt, inte sällan mycket långsamt (om jag tolkade Ashish rätt) fram. Men som sagt, många av dem var mycket duktiga!

Så här tog vi oss till skolan. Fast jag var ju också på. Så tre på en motorcykel. På en motorcykel. I den trafiken som är här. Utan hjälm. Utan tjockare kläder än, ja, sommarkläder. Men det gick bra. :-)