Datorgenererad månadsbild

Tacksam för att jag kan prata med datorn så den förstår mig! Har nu bett den att automatiskt, varje månad (1) slumpmässigt välja en bild på varje barn, från samma månad och samtliga föregående år; (2) göra ett kollage av dessa bilder; samt (3) eposta den åt mig.

Resulterar i ett kollage med bilder från exempelvis maj månad, åren 2009-2015. En bild per år 2009-2011; bara äldsta. Två bilder per år '12 till '15; en på äldsta, en på yngsta. Här är ett exempel på sådan:

Påsklilja bland vitsipporna i Mulleskogen

Vid förra årets (2013) påskparad valde Ellen ett traditionellt tema: kyckling.

Även i år valde hon en utklädnad tätt knuten till högtiden, men kanske ändå något lite udda. Ellen ville vara en påsklilja. Sagt och gjort; mamman fixar biffen.

Efter paraden tog vi oss en tur till Mulleskogen i Kil. En sällsam syn. Påskliljan, bland vitsipporna.

(större bilder @ flickr.)

Underbara unge. Duktiga Linda.

Amar Chitra Katha --- och sämre alternativ ( #hejgenus )

Förra veckan hade de Astrid Lindgren -dag på förskolan. Den här veckan ska alla barnen ta med sig en bok.

Ellens favoriter just nu, är berättelser ur indisk mytologi, genom Amar Chitra Kathas serier.

Närmare bestämt, är det berättelsen om Draupadi som hon vill ha med.

Vi har ett litet bibliotek av serierna hemma, men alla är ju inte lika roliga. Hon berättade idag: "Jag gillar dem med tjejer. Det behöver ju inte bara vara tjejer. Men några. Det blir roligare då."

Och det kan man ju förstå.

Apropos det här med tjejer. Och tidningar. Det finns en hel del i de indiska myterna som man kan vara fundersam över, så där med genusperspektiv --- jag tänker t ex på Sitas prövning, efter att Ram räddat henne från Ravan (ur berättelsen Ramayana). Men jag är ändå glad, så väldigt väldigt glad, att hon inte valde "En himmelsk dans", i tidningen Prinsessan, nr 13 (Egmont, 2013).

Jag förstår att hon vill läsa om "tjejer." Och prinsessor är helt okej. Men såna här sagor är inte det.

En himmelsk dans

Var ska man börja? Vid faktumet att allt, till en början handlar om klänningen, kanske? För det är ju den stora frågan. (Som Törnrosa blir hispig över, men lugnas. *Puh.*) Vi får till slut något litet och nätt; oskyldigt vit. Med rosa detaljer. Fint så.

För det är ju en speciell kväll.

"Och hon var jättevacker." Prinsen dyker upp --- dessvärre har vi inte fått se om han våndades om klädseln innan, eller inte. (Är prinsen inte närmast rekvisita-lik? Ingen personlighet --- om vi nu kan säga Törnrosa har det? Han har inga repliker. Ingen bakgrund. Han är där som en drömfigur; han dyker upp till middagen; och sen, vad händer sen?)

De äter. Och så händer något magiskt.

Det slår gnistor.

De kysser varandra.

De börjar sväva upp i skyn.

I flera timmar håller de på, uppe i det blå. En underbar känsla, men den kunde inte hålla på för evigt. (Feerna tittade för övrigt på.)

Till slut glider de sakta ner till jorden igen.

Summering? Klänning, klänning, klänning! Vitt; rosa. *Puh.* Prinsen/Ken/Tinget dyker upp. De har sex. End of story. (Eller är det slutet? Stjärnbilden? Kvällen tar aldrig slut? Hon är gravid, förstår ni!)

Eller är det bara jag som läser det snuskigt? (Men ärligt. Kan du läsa berättelsen igen, utan att tänka i samma tankegångar?)


Vad är det jag vill ha sagt? Jag är glad det blir Draupadi till förskolan imorgon. Skulle allt gärna vilja vara en fluga i taket när de läser.

Jordglobstårta

För fyra månader sedan fylldes det fyra. Då vankades det "jordglobstårta".

 

(Större bild @ flickr.)

Kreatörer: Linda & Ellen.

Nightmare on Longstreet

Best of sommar 2013, del 2

Bröllop! Syster gifte sig --- numer fru Högström. Ett fint bröllop, som lämnade många fina minnen. Både av släkt, vänner, och inte minst brudparet och brudnäbben!

Här är några bildfavoriter.

Bildspel gjort med Admarket's flickrSLiDR.

Här ser du dem @ flickr.

Best of sommar 2013, del 1

Tuffaste midsommarbruden.


Blöjnisse ska vattna morfars blommor

Ellen förklarar kretsloppet

Det regnade när vi skulle fara till förskolan imorse -- Ellen f ö för första gången på sin nya cykel. Berättade för henne att när jag var liten spekulerade jag kring huruvida vattnet kanske regnade ner på oss för att Gud tog en dusch. 

Ellen var tyst en stund, funderade lite. Sa sen: "Men det kommer ju från havet. När det blir varmt flyttar det på sig. Pilarna går från havet och upp, och ner, och runt."

Jo. Ellen, du har helt rätt. Du kan så mycket, så mycket mer än vad jag gjorde i din ålder.

Att hon dessutom kan det här med aggregationstillstånd eller förtjust bongar hexagoner på sina stödhjul förvånar liksom inte så mycket då. Eller jo, lite ändå.

Fantastiska unge.

Tack!

Ni som följer mig på andra ställen än bara bloggen --- se sammanställning av det mesta här ---, har lagt märke till ett antal bilder på Leo den senaste veckan. Det har varit en del av ett hejdå. Och nu har det sista avskedet tagits.

Tack, Leo! För alla de här åren. All värme, närhet. En snällare, mer vacker katt får man leta efter.

 

Från början var de två. (Eller ja, sju. Men två hos oss.)

Leopold (tv) och Ludvig (th). 

Ett bord; två katter.

Vad är det nu igen de säger om ett hem utan katter? Med två barn, ett och fyra år, kan jag inte ärligt säga det är vare sig tomt eller tyst. Men något saknas; det är klart. Och dammråttorna ser kaxigare ut än jag tycker om att se. Illa.

 

En bebådelsedag with the Niemis.

Man hinner med en del.

Vintersol.

Förra veckan var det både soligt och vintrigt.

Vi sprang ut och njöt.

 

Och njöt.

 

... Tur var väl det, för sen kom det en vecka av feber, snörvel, krakel, [censurerat], och mera feber. 

Jag och barnen

(Större @flickr.)

Ett.

Veckans tema för Fotosöndag var ett.

Hur lämpligt var inte det?

(Större @flickr.)

Vilken dag.

Hunnit med mycket.

Gjort stan — inklusive tur till Bagdad, och de fyrtio rövarnas håla.

Lunchat på Vilmas, alla fyra. Bara en sån sak!

Köpt metspön, och provat dem. (Inget napp; kanske inte så konstigt med noll agn. Förlorade dessutom krok och blysänken. Jaja.)

Och så stickat lite.

Ei paha.

Den tålmodige.

Följande bild sorteras bäst under kategorin "världens snällaste katt".

Representanter för förskolan

Nämen, se där. Vem är det inte, på vems foto, som representerar förskolan på kommunens hemsida?

En ung fotograf

Just avslutat en riktigt tung arbetsperiod. Hela tiden vetat att hösten skulle bli tung --- men det gick. Tack till alla som hjälpt!

Firade detta med att gå på Pettson och Findus (VF) med Ellen. Roligt! Höjdpunkterna vad gäller föreställningen för min egen del var nog hönorna, spelade av elever från SÄG. Duktiga! Höjdpunkten vad gäller tillställningen som helhet var däremot att få prata med Pettson och Findus efteråt.

Ellen ville också ta några bilder själv. Inte med telefonen, utan med Nikonen. "Remmen runt halsen," beordrade hon. OK. Försökte hålla i; styra; hjälpa sikta. "Släpp! Jag kan själv!" Och det kunde hon.

(Bilden i original är skarp; detta är en bild tagen med telefonen av kamerans förhandsvisning.) 

Fast hon har ju övat; det vet ni ju sen tidigare. (Men visar ändå på nytt. En favoritbild.)

Energi (Fotosöndag)

Gjord utav följande tre bilder:

Det hela, vad gäller fotot, började egentligen med glitterhanden. Hade inte tänkt lämna in ett bidrag till tema energi. Men så pysslade vi hemma, dottern och jag, och så... Ja. Ni ser.

Grattis på oss!

Treårig bröllopsdag. Puss på dig, älskling!

Drama queen i motljus

Klicka för större @ flickr.