Nu börjas det... Igår var första hejdået. Första personen jag lärt känna här, och inte kommer att träffa mer. Mer blir det nästa vecka -- och ja, sen är det ju inte långt kvar till mitt avsked till själva Banaras heller.
Tiden har allt gått snabbt. ---Samtidigt som jag så småningom börjar bli mätt på upplevelser. Ni har tagit del av många av festivalerna, ceremonierna (vad man nu ska använda för ord); det har varit en hel del, eller hur? I början kändes det som att jag kunde smälta det, ta in det hela, men nu har det blivit så mycket, så att jag bara samlar på mig -- material och minnen --; jag smälter det inte, bearbetar det inte. Tror att jag helt enkelt måste härifrån för att kunna fortsätta erfarenhetssmältningen. Så på det sättet börjar jag känna mig rätt klar med Banaras. Lite småsaker jag fortfarande har kvar på att-göra listan. Några tempel, några andra ställen. Men annars så!
Det svåra är ju just hejdå:ena. Att säga farväl åt personer man lärt känna, blivit vän med. Och veta att det är mycket möjligt att det är just ett farväl, även om man givetvis aldrig ska säga aldrig. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar