lördag 30 augusti 2008

The Gaelic Chieftain

Dags att bjuda på några av de irländska vyerna jag lovat runt men hållit tunt!

Idag vill jag att ni ska lära känna the Gaelic Chieftain --- okänd till namn, men ståtlig som få. Vi körde förbi honom, några gånger, den gaeliska hövdingen. Och så hälsade vi på honom. Han står uppe på en kulle, blickar ut över dalen var the Battle of Curlew Pass tog plats den 15 augusti 1599.

Då blickade hövdingen ut över ett stridsfält var över 500 engelsmän dog; dock bara ett fåtal irländare. Idag blickar han ut över mer moderna hästar som kör förbi, titt som tätt --- samt, givetvis, vackra, gröna kullar. Var de lika gröna då, tro?




Det är inte för intet Irland kallas för "smaragd-ön".

Leo-dags

Bilder ifrån Irland kommer i sinom tid --- men nu är det dags för Leopold att vara i rampljuset!

Låt mig soo-va!

"Tittut!"

"Under varma dagar vänder sig katten upp och ner"
--Gammalt djungelordspråk


Drömmen om att fånga en fluga lever än.
...
Om än vindögt.

onsdag 27 augusti 2008

Vad mycket text det finns där ute

Som jag kvittrade om igår, så lämnades Kabir in till examinatorn på måndag kväll.

Bara en runda av ändringar kvar; hur mycket det blir att göra beror på feedbacken. Men till dags dato är uppsatsen 92 sidor lång --- då dock räknad från försättsblad till allra sista sidan av bilagorna.

Som en parentes kan även nämnas, att jag räknade antalet omnämnanden av Kabir i uppsatsen --- räknat ifrån samma omfång som det ovan nämnda. Medräknat är även alla ord innehållande Kabir's namn (som t.ex. Kabirvani, ie "Kabir's ord"/"the words of Kabir"). Jag är då uppe i det skrämmande höga antalet 832 omnämndanden av "Kabir"!

Gissa om läsaren kommer att vara trött på Kabir efter det?
...
Hoppeligen dröjer det inte längre än ett par veckor förrän ni får döma själva. ;-)




Som ni förstår kände jag mig lite nöjd över mig själv efter att jag lämnat in det. "92 sidor", tänkte jag, "och det i A4 sidor. Sväng på det och vik ihop, så har jag ju en mindre bok!" Men det är inte de här sidorna jag syftar på i titeln för inlägget (att det finns så mycket text där ute). Nej, jag tänker på alla de examensuppsatser och liknande som lämnas in vid universiteten.

Kabir är ju trots allt bara en C-uppsats, examensarbete i lärarutbildningen. Betydligt kortare, således, än vad en magistersuppsats skulle vara. För att inte tala om doktorsavhandlingar. Men jag tänker dröja vid just C-uppsatser och examensarbeten -- för vem läser dem? Doktorsavhandlingar publiceras ju oftare som böcker, har jag för mig. C- och ex. uppsatser finns ju även tillgängliga att låna på universiteten de är skrivna, samt, allt som oftast nu för tiden, uppe på nätet var man kan ladda ner dem. Men vem gör det? Opponenten kommer att ha läst den; examinatorn kommer att ha läst den; kanske kommer även kurskamrater eller dylikt göra det --- men sen?

Bara under år 2007, bara vid Karlstads universitet, registrerades inte mindre än 632 uppsatser -- Y, C och D alla medräknade. Och samtliga D uppsatser bör ju vara mer utförliga än Kabir. Förstå vilken massa text det finns där ute! Vad många olästa böcker det finns och skramlar bland universitetens servrar! Sida upp och sida ner av allt möjligt intressant (och annat)!

För argumentets skull kan vi anta att alla av de 632 uppsatserna kanske inte är utomordentligt välskrivna, utan några kanske är mer utav en vill-bara-bli-klar-med-detta-igååååår karaktär. Men jag är övertygad om att det finns massvis med pärlor där bland med! Pärlor för allehanda smaker, eftersom uppsatserna ju täcker alla de ämnen som undervisas på universitetet.

Och igen, detta är bara lilla Karlstad. Vad mycket text, vilka massor det blir!, ifall man tar i åtanke, säg, Stockholm, Göteborg, Lund och allt vad det finns. Ni är nyfikna? ... Klart ni är. Eller hur? Så jag tog reda på det. Då jag sökte på Diva (Academic Archive Online) för allt publicerat där under år 2007, fanns det inte mindre än 6.866 st texter. Det måste ju finnas hundratals pärlor bara där! Under 2008 har hittills 4.646 texter publicerats i hela Diva, och 367 i Karlstad allena. (Karlstads texter kan ni hitta här.)

Vilket slöseri med böcker, med texter, med tankar och arbete och allt vad det är! Allt det där som inte blir läst mer än en gång eller fem. Alla små undersökningar som gjorts men ingen kanske får reda på. ---Och inte, givetvis. De har ju ett värde i sig att de blivit utförda, skrivna; vidare har många som skrivit sina doktorsavhandlingar eller dylikt, ju säkert baserat dessa på arbeten de utfört tidigare. Men ändå! Det är ju nästan som att det borde finnas någon liten förening någonstans, som skulle vaska fram de där pärlorna och... ja, jag vet inte riktigt vad. Jag vet bara att det är allt en massa text som det finns där ute. :-)

Lindas händer on display

Lindas händer agerar skyltdocka på Mollösundsljus! (Under "Doppekväll".) ... Er, nå, hennes ena hand i alla fall? Och om inte skyltdocka, så visst visar hon någonting åtminstone! :-D

Visst blir det fint, ljuset. Ren magi, eller hur?

torsdag 14 augusti 2008

Matvraket Phelps

Det är ju OS nu, det har väl knappast många missat. (Ifall ni har det: det är i Peking i år.)

En av de stora spänningsmomenten är om super-simmaren Michael Phelps ska klara av att slå Mark Spitz' rekord på sju guld medaljer. Phelps mål är m a o åtta guldmedaljer. Det är svårt, skulle man kunna säga. Han gör snart sagt inget annat än sover och simmar, Phelps. Och äter.

Uuu vad han äter. 12.000 KCal får han i sig, Phelps, under en dag. För att sätta det i perspektiv: en normal man ska äta omkring 2.000 KCal. Så om han inte äter som en häst, så åtminstone som sex st vuxna män.

Morgonmålet inleds med tre st ägg smörgåsar. Nu står det inte på HS hurudana smörgåsar det är fråga om, men någonting säger mig att de inte är små. Men det slutar givetvis inte där. Ägg är gott. Och bra. Innehåller mycket protein och grejer. Så Phelps klämmer i sig ytterligare en omelett gjord på fem st ägg. Men det kurrar fortfarande lite i magen, så han klämmer i lite fattiga riddare ännu, för att känna sig redo för nya världsrekord. Och kaffe! Kaffe är bra.

Lunch klarar man sig inte utan. Och man förbrukar mycket energi när man simmar superdräkterna av konkurrenterna. Så Phelps äter omkring ett paket pasta. Samt två, stora skink- och ost smörgåsar. För att se till att han nu faktiskt får i sig så mycket som han ska, kompletteras lunchen med en efterrätt bestående av 1.000 KCal i energidryck.

Middag blir igen pasta -- jo, precis: omkring ett paket. Och sedan en hel pizza på det. Måste ju tanka för nästa dag! Och så 1.000 KCal i energidryck som efterrätt igen.


Det är ju alltså helt fantastiskt, detta. Senaste marathon lopp gjorde jag av med 3.142 KCal. Jag tyckte det var mycket. Men det var ju ingenting jämfört med. Är väl därför han simmar med på OS och jag joggar omkring här. ;-)

Som avslutning på intervjun in Helsingin Sanomats artikel säger Phelps att "Äta, sova, och simma --- det kan jag." Det är bara att nicka och hålla med honom. Det kan han verkligen. Hoppas han klarar alla åtta guld!

[EDIT 29 Oktober 2008:]
En rätt intressant artikel om Phelps efter OS.

...
PS. Han tog alla åtta guld!
[/EDIT]

onsdag 13 augusti 2008

Kabir, redo för opponering.

Sent igårkväll skickade jag ut Kabir för opponering!

Vad som händer med Kabir härnäst är som följer.
  • Jag hoppas min opponent skulle ha tid att gå igenom den fram tills helgen nästa vecka, då jag och Linda kommer hem från Irland. Mycket begärt, jag vet, men man måste ju få drömma. ;-)
  • Hon kommer att ha kommentarer och förslag på förändringar. Detta tar jag i beaktande, och petar i uppsatsen med det i åtanke.
  • Klar med det, skickar jag in den till Marc, som läser och, även han, kommer med kommentarer och förslag på förändringar --- som jag åter igen ska göra.
  • Därefter, förutsatt att jag gör de ändringar han kräver, kommer den att godkännas, kursen att registreras.
  • Då kan jag att kunna ansöka om lärarpappren, och stå bland mina f d klasskamrater vid examinationstillfället den 19 september.

... Precis. Den 19 september. Jag är m a o ute i grevens tid. (Förutsatt att greven är sen, alltså.) Jag kan inte annat än hålla tummarna för att opponenten ska ha tid; att Marc ska läsa snabbt; att ingendera av dem ska ha mycket att kommentera; att kursregistreringen samt ansökningen om lärarexamen ska behandlas i ett mycket väl oljat maskineri.

Har ju hållit på med Kabir en god tid nu, det vet ni ju blott alltför väl. I o m jobbet på kundtjänsten så har det blivit ganska många sena kvällar nu under slutspurten. Vidare har jag själv inte läst igenom den pärm till pärm en enda gång --- så jag förväntar mig att uppsatsen är rätt fragmenterad. Helhetsbilden är, åtminstone för stunden, rätt luddig. Ka

Kommer själv att skriva ut den idag, för att titta igenom den. Läsa alla åttiofyra sidor och börja göra ändringar själv.

Lägger inte upp den här nu, med tanke på alla ändringar som kommer att göras. Och med tanke på längden, så är det inte någon av er kommer att läsa den fler än en gång. Då ser jag hellre att ni --- om ni har lust --- läser den slutgiltiga, några gånger om-reviderade, versionen. Som alltså förväntas dyka upp här om ganska jämnt en månad.

Men jag nästan, jag är nästan, nästan klar med honom nu. Helt sant. Jag menar det.

tisdag 5 augusti 2008

54 dagar till Berlin maraton!

Idag är det 54 dagar kvar tills Berlin marathon. Som jag skrev tidigare, så har jag inte sprungit lika mycket i år, som jag sprungit de två senaste åren inför ett marathon. Men jag tänkte att jag nog hinner, och siktade på att lägga in många långa lopp i juli månad.

Tyvärr blev det inte riktigt som jag tänkt mig. Jag vet inte om jag kanske stukade foten mycket lätt eller något, men något gjorde i varje fall att högerfoten inte alls ville med och springa. Den ville helst halta efter lite. Först efter 15 minuters övertalning gick den med på att hänga med i samma fart som resterande leder. Men vid det laget så hade jag redan satt så mycket energi på att springa halt, att jag inte hade mycket kvar. Därför sprang jag iställer nästan rekorderligt många korta (bara omkring 5km) turer under juli.

Detta var som värst för tre veckor sedan. Turligt nog, verkade de korta turerna ändå hjälpa. Det gick något bättre varje gång. Och nu känns benet & foten så gott som återhämtade. Och faktiskt kunde jag ändå springa så pass många gånger, att jag under juli månad sprang mer än vad jag gjort sedan juli 2007! (Längst till vänster i bilden från Polaring nedan är inte juli, utan augusti, som ju knappt börjat ännu. Därav den "låga balken".)


Nåväl, alltså ändå sprungit drygt 130km under juli. Men de långa turerna fattades! Och med en återhämtad högerfot kände jag att jag --- för mitt självförtroende inför marathonet, om inte annat --- bara måste få in en lång. Så jag började springa med siktet mot att vara ute i två timmar. Och, se där!, 2h25min senare hade jag sprungit nästan 27km!
Men titta vad snirkligt det blev. :-) Än vart det hit... och än vart det dit. Rätt roligt ändå, omväxlande. Och omkring hälften av kilometrarna var på mjukt underlag --- inte sällan på en smal, smal stig invid trottoaren, men kanske 8-9km eller något sånt är på spånbana eller dylikt.


Det känns gôtt att ha fått en så lång tur i benen. Siktar på att springa ytterligare en som nosar på 30km förrän marathonet. Tror inte det blir fler. Försöker få in den om ungefär två veckor.