måndag 15 oktober 2007

Om ji:s skola

Jag och Fatima hälsade på i Om ji:s skola, var (bland annat) Ashish jobbar. (Ashish kan ses på bilden längst ner, med Fatima. Det är han som har caféet-fem-meter-ifrån-Ganga-Mahal.)

Skolan var ett rum på dryga tre gånger tre meter. Ingen fläkt eller dylikt; läs: väldigt varmt. Inte minst då dryga 20 barn klämt in sig där, plus lärare.

Vissa hade penna och häftet. Andra hade en krit-tavla.

Åldersgaffeln på klassen var från tre till tolv. Vissa höll på att lära sig alfabetet på hindi; andra höll på att lära sig alfabetet på engelska. Ytterligare andra var redan så långt, att de översatte meningar från hindi till engelska.

Mest imponerad var jag nog över deras färdigheter i matematik. Väldigt duktiga!, var de. Fem-åringarna löste tal som 3124 * 1068 och liknande. När börjar man med liknande tal i Skandinavien? Årskurs tre?

Flickan i röd klänning, längst ner till vänster på "klassfotot" nedan, hon stod framför mig och Fatima och rabblade upp från ett till hundra. På engelska. Inte illa! Andra kom och visade upp bokstäverna, A till Z. En gav månaderna, först på hindi och sen på engelska. Vi litade på deras ord gällande de förstnämnda. ;-)

Vad jag såg / kommer ihåg, hade de inga läroböcker (i något ämne). Hur lektionen gick till, var att Ashish stod framme, och elever kom fram till honom då de hade gjort klart den tidigare uppgiften. Han gav sedan en ny uppgift, anpassad till vad just den eleven skulle lära sig (hindi-alfabetet? engelska ord? matematik?), och på rätt nivå. Med andra ord -- med en åldersgaffel på 5-12 --, hade han en hel del att hålla reda på.

Barnen var alla väldigt duktiga på att jobba på, på egen hand. Pratade inte så mycket -- pratade mindre än vad jag skulle tycka en Skandinavisk klass på 20 elever skulle göra. Kanhända gör åldersskillnaden sitt? Hjälper till.

De går i skola från ca sju till tio. Sen hem och jobba.

Ska man prata om någon "läroplan", så är det nog vad skolans sponsorer el.dyl. anser vara viktigt för framtiden. Det varierar m a o från skola till skola. (Detta är en gissning! Jag vet inte.) På just den här skolan verkar de värdesätta engelska högt, tillsammans med matematik och att läsa/skriva.

De flesta kommer från fattiga förhållanden, med föräldrar som inte är utbildade. Det betyder att de inte får så mycket hjälp hemma med läxor och liknande -- vilket leder till att det går långsamt, inte sällan mycket långsamt (om jag tolkade Ashish rätt) fram. Men som sagt, många av dem var mycket duktiga!

Så här tog vi oss till skolan. Fast jag var ju också på. Så tre på en motorcykel. På en motorcykel. I den trafiken som är här. Utan hjälm. Utan tjockare kläder än, ja, sommarkläder. Men det gick bra. :-)