Första tilkan!

Förra veckan hade de, två kvällar i rad, föreställningar på ghaten. (När jag säger "ghaten" så menar jag Assi ghat; ghaten vi bor invid.) Första dagen var det dans (kathak!) och musik; andra kvällen var det recitation av Kabirs dikter.

Det sistnämnda var särskilt intressant för mig, för det är om Kabir jag ska skriva! (Berättar mer om det snart, hoppas jag! :-D )

Hur som haver; vi satt där, jag och Victoria, på trapporna, och lyssnade till dem recitera Kabirs dikter. (Här kan ni läsa Rabindranath Tagore's översättning av ett urval dikter. Det är en hel bok, tillgänglig från internet.) Och så kom det en sadhu med en bricka färg och en plunta gangesvatten.

Han tryckte upp tummen i pannan, och bad om en hand att hälla i vatten.

Nu drack jag inte vattnet, men det var tanken med det. Poängen med tilkan (det är så det heter, pricken i pannan), är att visa att vi varit med om en gudstjänst. En puja. Och alla fick vi samma röda prick i pannan. Med andra ord, den vanliga föreställningen, om att pricken i pannan innebär att man hör till ett eller annat kast, är felaktig. Det betyder att man har varit med om en puja till en eller annan gud. Olika färger för olika gudar -- vilken färg till vilken gud varierar från plats till plats, så man kan inte säga något generellt om det. Ifall man gav pengar åt sadhun så fick man även vita sträck i pannan. Det gjorde vi inte; vi var så nöjda så, som det var. ;-)