Nå, nu har jag sprungit två gånger här. Den andra gången idag-morse. Upp klockan sex, springkläderna på, och så ut. En rickshaw för 10INR -- d v s 0.17€ --, och jag är på universitetsområdet.
Universitetsområdet är inte en asfaltsbunker. Det är inte bara en massa hus. Det ser snarare ut som en stor by. Men varje hus, är i själva verket ett fakultet eller liknande. (Och nu menar jag ju då inte att ett hus är som ett egnahemshus -- eller, för er i Sverige, som en `villa' -- eller så, utan betydligt större än så.) Mycket grönt mellan husen; stora lummiga buskar, träd -- med mera. Det finns även några "fält", var det finns fotbollsmål med mera. Idag då jag var ute, såg jag faktiskt flera andra som var ute och sprang också! Fem stycken eller så. Men detta med springande är nog en udda företeelse här.
Första gången jag var ute och sprang, så gick rickshawn sönder på tillbakavägen; var ungefär halvvägs hemma. Började först gå hemåt, men det kändes fånigt, så jag sprang. De undrade nog vad som hände. I en gränd rätt nära hemma, sa en man antingen att "Spring inte; annars kommer Shiva", eller "Vad springer du för; är Shiva i hälarna, eller?" Hörde inte riktigt.
Idag tillhörde nog den mest minnesvärda minen mannen som cyklade rickshawn på hemvägen. Kom fram, efter springturen, pustande och stånkande, frågade om han kunde ta mig till Assi ghat, och om det gick för en tia. Han tittade skrämt på mig. Tror jag skulle ha fått turen gratis om jag krävt det. Han visste nog inte vad han skulle tänka om `mitt tillstånd'; om allt var väl eller inte. Antagligen trodde han att någonting hänt mig.
Väl hemma kunde jag bokstavligen vrida ur skjortan. Och det kom inte bara en eller annan droppe, utan formligen rann ur den. ---Nu vill jag genast lugna ner alla som får oroliga tankar vid läsandet av ovanstående. Jag tog vätske-ersättning såväl kvällen innan som till morgonmålet efter springturen! Så, nu behöver ni inte oroa er över det.
Kommer nog att bli fler springturer. :-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar