Bara en liten observation, från en morgon då jag åt morgonmål ute.
En man steg upp, steg ut ur sitt hus för första gången på morgonen. Då han promenerade iväg, gick han över trappan ner till Ganges, och hade alltså möjlighet att se Ganga-ji. Mitt i steget sneglade han över, mot Ganga-ji, mumlade en hälsning, nickade lätt, och lade handen över hjärtat. Ett ögonblick som snabbt var över, och han fortsatte sin promenad.
Det är scener som denna som vore omöjliga att uppleva annanstans än på plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar