torsdag 11 december 2008

Snusets sak är vår?

"Nordens fem socialstyrelser går samman" mot snuset. Relativt hårda straff (två års fängelse) utdöms mot snus-smuggling --- låt gå att det faktiskt handlade om snus värt 1,3 miljoner euro. Samtidigt lobbas det för snus av såväl finska politiker --- Henrik Lax och Astrid Thors; Thors hämtade dessutom själv in snus i landet --- som av en svensk minister. I Jakobsstad fylldes torget helt av folk som skrev på en adress mot nuvarande lag. (Bilden ovan ifrån HBL.)

Å ena sidan är det ju lite lustigt att tobak är tillåtet medan snus [eng] inte är det, då snus väl ändå faktiskt är mindre skadligt för såväl aktiva som passiva snusare --- om man jämför med aktiva och passiva rökare. (Det enda vi passiva snusare måste stå ut på är synen av det. Mer om detta straxt.) Å andra sidan tror jag knappast tobak skulle tillåtas ifall det introduceras idag. Det sagt, så är det sistnämnda knappast ett argument för att tillåta snus. Snarare skulle det kunna leda till ett förslag att man förbjöd tobak helt.

Kommer nog aldrig glömma stunden när jag slutgiltigt förstod att jag nu var i Sverige, inte Finland. Hade bott i landet några månader vid det skedet; läste filosofi vid Stockholms Universitet [eng]. Om jag inte minns fel, var det under en föreläsning om filosofins historia följande ägde rum. Satt snällt och lyssnade; det var rätt intressant. Olivplantor och Sokrates och vad allt som vävdes samman. Plötsligt avbröts skildringen av att föreläsaren med ena näven tar tag i sin överläpp, river upp den, och klämmer in en prilla. Jag tittade förskräckt runtomkring mig, vad är detta? Men alla andra verkade helt oberörda. De fortsatte ta anteckningar. För mig kändes detta som en rätt lång stund, men i själva verket hade det säkert inte tagit mer än några sekunder förrän föreläsaren återupptagit tråden.

Detta upprepades flera gånger under föreläsningens gång. Minns inte hur det var, om överläppen började bångna allt mer av allt snus den var tvungen att hålla inom sig, eller om han spottade ut lite emellanåt (och i så fall vart det skulle ha varit). Hur det än förhöll sig med det, så var upplevelsen som helhet lite skrämmande.

Svenskar. Jag var omringad av svenskar. I Sverige. Det var i den här stunden det verkligen slog mig var jag var.

Efter detta har jag dock inte haft lika traumatiska upplevelser av snus. Faktiskt, är det något man mycket sällan tänker på. Det är en rätt så diskret ovana.

Nåväl, få se om kommande universitets-studenter i Finland kommer att drabbas av liknande syner i framtiden eller inte.

(PS. Jämför snus med paan.)