måndag 4 februari 2008

Knattarna röntgensedda

Hyongkoo Lee har funderat på detta med seriefigurer. Som han själv säger: de är från början mer eller mindre overkliga, tvådimensionella figurer. Men med tiden har de blivit allt verkligare. De har blivit självständiga figurer. (Som karaktärer är de t o m mer fasta än vad jag och du är -- eller hur? Visst är det ju som Kalle skulle agera i den situationen? Hur skulle jag däremot göra? Inte lika klart.) Gällande såväl seriefigurer, husdjur -- och, faktiskt, det mesta annat -- så förmänskligar vi fenomenen. Vi pratar med våra katter som om de vore småbarn (gör väl ni med, va?); vi ser ankorna i Ankeborg som människo-aktiga figurer.

Det ovan nämnda är, kanske man kan säga, förmänskligande av beteende. Hyongkoo Lee har däremot förverkligat (i bemärkelsen fört-till-verklighet, eller åtminstone närmare-till ;-) ) karaktärerna som levande figurer, som varelser i världen; varelser med en anatomisk uppbyggnad som går djupare än ett papper.

Han har frågat sig hur det skulle se ut om Wile E. Coyote och Roadrunner (vet inte vad de heter på svenska; sorry) sprang igenom en röntgenmaskin. Hurudan skulle en benstomme hos en figur som mr. Coyote vara? Kanske... kanske något likt det här:
Om Stålmannen flög förbi Knattarna, kunde det se ut så här.
När Walt Disney och Ub Iwerks satt och spånade om hur Musse Pigg skulle se ut, såg nog inte skisserna ut riktigt så här:

Alla bilderna tagna från Hyungkoo Lee's sida på nätet.