Leopold saknade mig allt lite, han också!

I somras dog ju Ludvig. Leopold, som var ensam katt kvar, stortrivdes. Han hade huset helt för sig själv. Sen åkte jag till Indien -- glädje över alla glädjen, nu hade han även Linda för sig själv! Bättre kunde det knappast bli; tänkte jag att han kände. Men kanske saknade han mig litet ändå. Han hade gått ner lite i vikt; kilon som han nu lagt på sig igen, under tiden jag varit hemma. Han har kommit och trampat några kvällar nu, sagt god natt. Och:

(Ser ni honom?)

(Däär, är Leopold. :-) )