Taqqi är en muslimsk lärd, och har hört mycket -- gott, men säkerligen än mer ont -- om Kabir. Han är nyfiken, och är på väg hem till Kabir för att prata med honom. (Antagligen: för att läxa upp honom.) Kabir får höra att Taqqi är på väg, och skyndar sig hem. Väl hemma knyter han fast en gris vid sin dörr.
Sheikh Taqqi blir förbannad då han ser grisen. Varför, bannar han Kabir, har du bundit ett smutsigt djur vid din dörr? Kabir svarar honon:
Jag har bundit vad som är smutsigt vid min dörr, men du har bundit vad som är orent i ditt hjärta. Ilska, stolthet, girighet osv, det är orent; och detta har du inom dig. Vad du anser vara orent är inte smutsigt; men ilska är orent.(Min översättning ur Kabir and his Followers av F.E. Keay, s18. Originalet nedan. I vissa versioner, faktiskt även Keay, är det inte Taqqi utan en annan karaktär vid namn Jahangast, som är faqiren ifråga.)
I have tied up what is unclean at my door, but you have tied up what is unclean in your heart. Anger, price, avarice, etc., are unclean; and these are inside you. What you think to be unclean is not ucnlean; but anger is unclean.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar