Ny växel i jobbsök

Som tidigare nämnts jobbar jag alltså för tillfället med att svara i telefon. Tre och en halv månad har jag väl varit där vid det här laget.

EDIT (23.11.2008, 11.40) : Tagit bort valda delar.







Naturligtvis har detta aldrig varit mer än ett tillfälligt jobb; något att göra och en inkomstkälla medan jag letar efter ett lärarjobb. Vilket jag gjort ända sedan några månader förrän jag blev klar. Men än så länge har ingen nappat på mig, även om jag försökt bita på krokar.

Nu har situationen dock förändrats. Jag är inte tillfreds vid att stanna kvar ända tills det där lärarjobbet dyker upp. Jag vill därifrån, och det så snart som bara möjligt.

Tidigare var arbetet inte direkt något jag stoltserade med, men det kändes ändå som en ärlig inkomstkälla. Och jag kände att jag gjorde någon nytta. Hör och häpna: uppenbarligen är jag inte helt dålig på att prata i telefon! Vem hade kunnat tro det. En gissning är, att kunderna märker att jag bryr mig om dem på riktigt. För det gör jag. Mitt mål med vad jag gör är inte att företaget ska gå med så mycket vinst som möjligt, utan att kunderna ska vara så nöjda som det bara är möjligt efter omständigheterna. Uppenbarligen lyckas jag i någon mån i min strävan, eller så är mitt mål tillräckligt uppenbart för dem så att de kan se och uppskatta det. Hur det än månde vara med det, så har arbetet nu blivit till något som inte känns som en ärlig inkomstkälla. Jag kanske fortfarande inte blåljuger kunder upp i ansiktet, men det känns som en förvrängd sanning.

Vidare har ytterligare detaljer ägt rum och/eller varit fallet --- saker som jag nu inte tänker gå in på, som jag inte kan gå in på utan att ge mycket mer information om företaget --- som har effekten av att innehållet ur än fler saltkar hällts i såren.

Så nu, nu söker jag jobb för fulla muggar igen. Inga mer halvmesyrsjakter efter bara lärarjobb, och bara jobb i min omedelbara närhet. Jag vidgar det geografiska området något, om än inte till en lika bred cirkel som tidigare --- i och med barnet som komma skall, känns veckopendling inte riktigt som ett alternativ ---, och, framför allt, jag söker nu inte bara efter lärarjobb. Det är inte längre bara en strävan efter något. Nu är det framför allt en strävan från något.

En fortsättning på studierna vore också, givetvis, ett alternativ. I första hand skulle det väl då vara D-kursen i religion. Det vore antagligen åtminstone ett nödvändigt steg för en möjlig akademisk karriär i Karlstad för min del, tror jag. (I och med att de inte har filosofi på Karlstad Universitet.) Men tyvärr ser det ut som att de inte ordnar just den kursen nu på vårterminen, så det skulle i s f antagligen bli först hösten 2009. Och före det, långt före det, ska jag ha varit borta från det här jobbet. Helst nu, senast efter julen. Men det blir ju inte alltid som man vill... Vi får se vart det leder --- har ni några tips, tveka inte att nämna. Allt är välkommet.

Att jag skulle vara naiv och blåögd är något jag fått höra rätt ofta. De första gångerna var jag lite förvånad; ser mig själv annars som rätt skeptisk och inte så, um, lättroende (funkar det som ord?, vet ni vad jag menar?). Men det här får väl vara vatten på den kvarnen. Jag må vara naiv och blåögd, men jag upplever inte längre det här jobbet som något jag vill eller kan stå för.