Har ni haft påskhäxor som hälsat på er? Det har inte vi. Traditionen skiljer sig för övrigt lite mellan Sverige och Finland -- faktiskt, inom Finland också, efter språkgränsen. I Finland går de finska häxorna "virpomaan" på palmsöndag; man ger videkisskvistar, gärna prydda med färggranna fjädrar, i utbyte mot karkki eller dylikt. Kvistarna passar ju lite, om än lite långsökt, ihop med just palmsöndag också? Till saken hör även en ramsa (mer om den straxt). Nu är det ju inte sagt att alla gör så här, att alla lägger ner sig så pass mycket. Men några gör det!
De finlandssvenska häxorna, samt häxorna i Sverige, går istället ut på påskafton eller däromkring. Man har inte med kvistar och säger inte några ramsor. I Sverige har man däremot påskbrev, i praktiken teckningar ritade av, får man hoppas, barnen som går och påskar. Själv minns jag inte att jag skulle ha haft något annat än en tom kaffepanna som jag hoppades fylla med karkki. :)
Men tillbaka nu till vad de finska barnen i Finland sjunger som välsignelse för det nya året när de kommer och påskar med sina fäderprydda kvistar. En tradition jag tycker om! Dels gillar jag tanken som sådan, att det med kvisten kommer en välsignelse för året; dels gillar jag att man har lagt ner tid på att inte bara klä ut sig utan både ha med kvist och ha lärt sig ramsan. ... Dels kan de vara jäkligt söta, småhäxorna, när de står utanför dörren och virpoo! :-D Vilket vi erfor i Helsingfors. (Var nog den enda gången någon knackat på.)
Har tidigare inte vetat exakt vad det är de sjunger, förutom då förstås att det börjar med "virvon varvon", och så vidare. Men så stötte jag på en artikel hos YLE var hela citerades:
Virvon, varvon,
tuoreeks, terveeks,
tulevaks vuodeks,
vitsa sulle, palkka mulle!
Mie virvon vitsallain
toivottelen terveyttä, menestystä
enkä paljon palkkaa vaadi, enkä velkakirjaa laadi
Virvon varvon vitsasella,
koskettelen pajun oksasella,
isännälle ikä pitkä,
emännälle perä leveä,
tyttärelle punaset posket,
pojalle hyvä hevonen.
Siulle vitsa
miulle mitä vaan.
Virpoi, varpoi vitsat siul,
kana ko munnii, nii muna miul!
Den med färg markerade delen ifrån ovan i fri översättning[1]:
Väver trolldom med mitt spö,
berör med videkvist,
långt liv åt far,
bred bak åt mor,
röda kinder åt syster,
en bra häst åt bror.
En kvist åt dig,
vad som helst åt mig.
Fint, va? x-D
[] Gällande översättningen av "virvon varvon" så tas förslag med alternativ emot med glädje! Vad jag vet betyder det som sådant inte egentligen något, men i o m ändelsen tycker jag ändå det är något uttalaren aktivt gör. Och så tycker jag det låter lite vävande. :-P Försökte med "hokus pokus", men det låter helt enkelt inte lika bra. Så det fick bli så där istället. Men, som sagt, om någon har ett annat, bra förslag på hur man kunde översätta det, berätta gärna!!
EDIT (14/4): Ändrat "häxdag" för Finland/Sverige efter en kommentar. ... Och så blev det lite ytterligare småändringar av bara farten! ;-)
Kristian snälla, det är de finskspråkiga barnen som går med sina ramsor o kvistar på palmsöndagen, de finlandssvenska går även här på påsklördagen, dvs OM de går, hos oss har ingen gått de senaste 10 åren eller nåt sånt, och vad jag hört av andra har det nog avtagit rent allmänt. Min teori om orsaken är att oavsett språk får barnen övernog av påskägg ändå, behöver inte spöka ut sig och gå runt för att "jobba" för dem. Tyvärr, det var ett trevligt inslag i påskfirandet, och har fortf. godis på lager i-fall-om-att... men förgäves
SvaraRaderaNå, skrev väl nog -- åtminstone i det andra stycket de nämns -- att det är uttryckligen den finska påskhäxorna som virpoo. Men visst, skrev inte skilt att de finlandssvenska inte gör det. Själv hade jag ju varken ramsa, kvist eller brev; bara en tom panna jag hoppades fylla. *fniss* Men dylika påskbrev som de har här, det har jag nog inget minne av alls att ha sett där heller?
SvaraRaderaAtt det var på olika dagar de finska och finlandssvenska häxorna går ut, det kom jag inte ihåg förrän du påminde. Tack för det. Är det inte lite lustigt, att dagarna skiljer beroende på språk? Skulle ju kunna förklaras med att det är som NWT påstod, att påsktraditionen spred sig från Sverige till Finland (faktiskt, från Värmland --- men man kanske ska ta just det med en nypa salt), men att den finska påsktraditionen då skulle ha andra rötter...
Här har de för övrigt pratat på att Halloween överlag tagit över från påsken. Att det är då barn klär ut sig; att det är då de tigger karkki. Kan ju inte minnas att någon knackat på och tiggt hos oss, men kanske de gjort det annorstädes.
Har du haft häxor som knackat på under Allhelgona, då? :-P
näe, har jag inte haft, inte hört nån annan skulle haft heller, inte ens läst i tidningar om att såna seder skulle förekomma här, varken på finskt eller finlandssvenskt håll, bara att detdär med maskerad kanske blivit vanligt, inte tiggas o knacka på hos folk för att tigga godis, tror helt enkelt barn får övernog av godis helt utan att "anstränga" sej nuförtiden, tyvärr.... ja, vet inte om många andra som förr heller stökade som vi gjorde, både till påsk och Lucia. Minns du hur vi åkte från Lojo-Svartå-Karis-Snappertuna-Ekenäs både till Lucia o påsk. Kläder till alla såna dagar hade ni alla fyra... plus skolmaskeraden till vappen.... det var tider det... jag måste haft energi som en duracel-pupu på den tiden (kanske förklarar fibron....)
SvaraRaderaAaaaw va söööt! När jag var liten började jag måla påskbrev redan i februari för att hinna med så många som möjligt så det skulle bli så mycket godis som möjligt. Här finns jag som påskkärring ;) http://fatimaslillablogg.blogspot.com/2008/03/glad-psk.html
SvaraRaderaDu var allt också bra söt som påskkärring, Fatima! ;) Och hade väldigt långsiktiga planer. Undrar om dagens barn drömmer lika långt fram? Det gör de säkert. ... Det hoppas jag de gör.
SvaraRaderaDet är ju för övrigt också en annan liten detalj var Finlandssvenska och rikssvenska skiljer sig åt: i Finland är man en påskhäxa; i Sverige en påskkärring.