Prosopagnosi, oförmågan att känna igen ansikten. Är det så här en ansiktsblind känner sig då han eller hon bläddar i sitt familjealbum, tro?Läste en artikel om prosopagnosi i veckan, och något med åkomman berörde. Och rörde till, blandade sig till slut med tankarna kring Fotosöndag och temat porträtt.
Kanhända var det just kombinationen foto, att i tankarna jobba med en fotoidé, och sen föreställa sig att helt enkelt inte kunna förstå sig på ansikten, som var kombinationen vilken fascinerade mig.
Svartvit variant här. För den upprörde finns originalet -- med ansiktena intakta -- här.
jaa-a..... gillar INTE den ansiktslösa varianten, men gillar desto mer den där man ser era glada ansikten. Oj vilken rar familj!!!
SvaraRaderaMm... Fler som reagerat så. Fast meningen var väl kanske inte direkt man skulle tycka om bilden. Snarare få en att tänka till --- och kanske än mer: få en att tänka till kring just prosopagnosi.
SvaraRaderaNi är en mycket vacker familj.
SvaraRaderaEn välsignad familj.
En Ängel till dotter.
Vi möts snart igen.
Er vän.
Christian - Holma
Ohoj där! Har vi orsak att kika efter isbrytare vid Karlstads hamnar inom en snar framtid?
SvaraRaderaFörresten, vi tycker själva åtminstone att vi är ännu snyggare med ansikten. ;-D