Vad vi gör här?

Tre kilo underverk!

2012-01-19T21:11:00.000+01:00

Tre kilo underverk kom till oss igår, kvart över nio.

Allt gick bra. Alla mår bra.

Linda överöstes av beröm på förlossningen. Undrar minsann om de inte var lite imponerade, så där på riktigt. Tror jag det.

Klockan 16 var vi hemma igen. Till Ellens stora förtjusning.

Storasyster är stolt, så stolt. Och duktig, så duktig.

Jag vet. Låter The Ark besvara det.

Vad gäller namn får ni däremot helt enkelt vänta.

Här tas minsann julgransplundringen på allvar!

2012-01-07T17:48:00.001+01:00

Inte den här gången heller!

2012-01-06T20:52:00.000+01:00

Medan jag och Ellen byggde snögubben försökte Linda gömma sig. Precis som förra gången gick det inte så bra.

Välutrustad snögumma

2012-01-06T19:51:00.000+01:00

Vi hade snö ett halvt dygn! Tjoho!

Det är nu en vecka sen, och dessvärre finns inget kvar. Men som tur var passade vi på att bygga en ~~snögubbe~~ snögumma, när snön väl var här!

En rätt välutrustad sådan. Medan jag höll på att fästa huvudet, så satte Ellen fast andra kroppsdelar. Stolt som en jag-vet-inte-vad sprang hon sen till mamman, högt och glädjefullt tjoande:

Jag har byggt en snippa! En snippa, mamma!

Den stiliga hatten är Lindas kreation.

Nytt år.

2012-01-04T23:27:00.001+01:00

God Jul!

2011-12-24T22:24:00.000+01:00

Frosten har kommit!

2011-12-11T01:00:00.000+01:00

Veckans fotosondagstema är glitter. Och den här gången blev det ingenting överkonstruerat eller iscensatt -- det finns ju så mycket vackert glittrande där ute i frosten som äntligen kommit.

Närmare bestämt på Sandgrundsudden.

Och när man tittade lite närmare.

Krollilja

(Klicka på bilderna för större @ flickr.)

Ljushuvud

2011-12-04T12:30:00.000+01:00

Veckans tema till Fotosöndag var ljussatt. Alltid varit något utav ett ljushuvud -- men det menar jag då i den ironiska betydelsen (som jag alltid tyckt ordet använts i); inte den andra möjliga användningen, som tydligen också finns. Nå, strunt samma. Oberoende hur man tolkar så blev bilden som följer.

Den består av tre olika bilder: bakgrund; lampa och "jag", som plåstrats ihop till det ovanstående.

En av mina två trogna assistenter ställde upp som vanligt. (Ser ni magen? Inte långt kvar nu!)

(Klicka på bilderna för större @ flickr.)

Pepparkaksmassakern

2011-11-27T21:17:00.001+01:00

Veckans fotosöndagstema är pang! Hade en idé (se längst ner i inlägget), men än roligare var att Ellen också kom med ett bidrag.

Dels tyckte hon det var hur roligt som helst, att spika överhuvudtaget -- och att dessutom sätta lite spik i pepparkakor. Men att ta bilder small snäppet högre ändå. Ni har sett henne in action tidigare. Här får ni nu ta del av lite resultat också.

Hade kameran monterad på stativ, och inställd på självutlösning efter två sekunders fördröjning. Hon fick vända och vrida lite själv, samt -- förstås -- ta själva bilden. Vad hon försökte fånga var händer. Mina, och hennes. Bägge fångades, samt en hel del pepparkaksbilder. Tog mig friheten att välja hennes bidrag. Den finns uppe i grupp-poolen på flickr. :)

Mitt eget bidrag blev så här:

The Gingerbread Massacre

Herrhagen goes film noir

2011-11-20T14:30:00.000+01:00

Veckans Fotosöndagstema var film noir.

(Klicka på bilden för större @ flickr.)

Ultraintervaller avklarade!

2011-11-17T17:10:00.000+01:00

I lördags var det dags för ultraintervallerna. 80km in alles, fördelade på åtta stycken pass á 10km. Och det gick vägen! Även om tiden var beskedlig: sammanlagt 08:38:21, och en 32:a plats bland de 38 som klarade av alla åtta intervaller.

De enskilda intervallerna avklarades som följer.

Km	Tid	Tempo	Kcal
80	08:38:21	6:29min/km	5173
00-10	00:53:11	5:19 min/km	634
10-20	00:58:05	5:48 min/km	678
20-30	01:02:32	6:15 min/km	649
30-40	00:59:18	5:56 min/km	649
40-50	01:04:41	6:28 min/km	741
50-60	01:15:22	7:32 min/km	617
60-70	01:22:58	8:18 min/km	505
70-80	01:02:14	6:13 min/km	700

Att tiden inte blev bättre gör ingenting alls. Är bara glad över att ha klarat av alla åttio kilometer. Förra året avbröt jag som bekant efter 60km. Dels på grund av att knät protesterade något väldeliga; dels på grund av att motivationen tröt rätt rejält.

Tack till twittrarna! Annars hade detta stycke haft sin naturliga plats längre ner, ja längst ner hade jag tänkt. Men insåg sen att ni ju är vana att sluta läsa efter 140 tecken, så jag gör säkert bäst, med tanke på hur långt inlägget till slut blev, i att omnämna er redan här. :o)

För jag måste tacka er. Ni var helt fantastiska! Hade ett så stort stöd i er, med alla hejarop och peppande tweets. Ett stort tack! Ert stöd var en del till att jag orkade hela vägen.

Detaljerna: ute i spåret. Hade satt larm ca. 20 minuter inför varje intervall. Kl 23.40 ringde klockan första gången. Väntade tills någon minut efter midnatt -- för att få samtliga intervaller inom samma dygn, och sprang så iväg. Lambergstjärn runt, runt. Förvånansvärt många var uppe den tiden. Färre kl 03.

Segt, segare, segast. Ska jag vara ärlig kändes inte benen särdeles pigga den här gången ens vid de första tio kilometrarna. Tiderna, de började långsamt och saktade ner allt mer efter det. Intervall nr. 2 innehöll dock både knytning av skosnören och, hrm, buskagepaus. (Hellre kl. 03 på natten än kl. 15 på dagen!) Pausade givetvis inte klockan under någon av avstanningarna -- är det tävling så är det! Man gör vad man måste, men tiden rinner iväg.

Är möjligt att det sega tempot orsakades av att börja springa mitt på natten. Att kroppen inte var vaken eller ville vakna. Men upplägget att börja vid midnatt var ändå bättre än tidigare, då första passet var 06 på morgonen -- men sista så sent som 03 på natten. Nu var jag klar vid 21, och kunde pusta ut efter det.

Var jag sprang. Lite varstans. Men mest kring Lambergstjärn. Särskilt under de nattliga strapatserna kändes det som ett bra ställe. Upplyst hela vägen; lugnt område; nära hem. Det var den enda planen jag hade på förhand. Kom att variera lite; till Borgmästarbron, Sundstatjärn, med mera. Provade även Gubbholmsbron omkring 40km eller så, men fann att även den lilla terrängen var jobbigare att springa i än vad det var värt.

Vidare begränsades urvalet av att jag ville ha så flackt som möjligt. Även om det inte är särdeles kuperat här, så i det här sammanhanget märks varenda höjdmeter -- inte minst efter att en marathondistans redan avverkats. Alltså så lite upp och ner som möjligt. På många ställen finns det upptrampade stigar längsmed cykelvägarna. Dessa sprang jag på ibland, men asfalt i sig var inget problem. Det gjorde inte mer ont där än annastans, men var skönt som omväxling. (Men redan Gubbholmsterräng var alltså för mycket.) Helst skulle rutterna heller inte innehålla trafikövergångar -- då detta var en tävling pausade jag inte klockan vid något tillfälle. Att vänta på grön gubbe eller dylikt var inte ett alternativ.

Närmast att avbryta. Fram till ca. 55 kilometer sprunget rullade det på i sakta mak. Kände av knät redan lite innan, men inget värre. Vid 55km började det dock säga ifrån på skarpen. Pressade lite, men då smärtan tilltog valde jag att gå. Här var jag som närmast att avbryta. Tänkte tanken att stänga av klockans tidtagning, men förmådde ändå inte göra det. Tog emot. Inte nog med att jag inte fullföljt samtliga intervaller den här gången heller, jag skulle dessutom avbryta tidigare än vid det förra försöket! Nej; det ville jag inte. Så jag lät klockan ticka på medan jag gick. Gjorde några ansatser till jogg, men på det stora hela gick jag resten av den intervallen (50-60). Väl hemma bestämde jag mig för att fortsätta. Jag går de resterande två, om så krävs! Den här gången vill jag inte avbryta. Den här gången ska jag fixa alla 80.

Så när klockan ringde igen, för start kl 18 gick jag ut. Hela intervallen gick jag, om än så raskt jag kunde. Tempot blev också därefter, 8:18 min/km. Försökte springa några gånger, men tvungen att avbryta efter bara någon meter. Det gick helt enkelt inte. Det gjorde för ont, och sättet jag "sprang på" var inte särdeles mycket snabbare än vad jag klarade av då jag gick. Så fortsatte gå.

Inför sista intervallen, kl 21, var jag förberedd att gå även hela den -- men till min förvåning tog det inte lika sjukt längre. Det gick att ta inte bara ett eller två springsteg, utan jag kunde springa så gott som hela intervallen! Och vilken känsla det var! Att inte bara klara av alla åttio kilometer, utan att dessutom kunna springa de sista 10. Hade ett enda stort leende på läpparna under samtliga steg av de sista 10km. En vinnares leende. Faktiskt var tempot också det fjärde snabbaste av de åtta (6:13 min/km).

Thumbs up! (Bidrag till Fotosöndag, tema uniform.)

Detaljerna: mellan intervallerna. Då sov jag. Åt och sov. Drack. Hade bunkrat upp med återhämtningsdrickor, bars, nötter, juice, bröd och annat. Var mån om att börja äta redan efter den första intervallen, även om jag inte var särdeles hungrig. Tror det var en av de misstag jag gjorde gången innan; att inte äta tillräckligt.

Tryckte i mig vätska och näring, medan passet laddades upp till jogg.se. Sen sova. Den rytmen åtföljdes inte bara under nattens intervaller, utan även senare på dagen. Tydligen blir man rätt trött av att springa på det viset. :)

Vis av förra årets ultraintervaller, hade jag även satt fram hela min löpningsgarderob -- att sätta på sig blöta träningskläder är inte en särdeles positiv motiveringsfaktor. Men tack vare det torra vädret och låga tempot krävdes det inte så många rockar och byxor; bara det undre lagret som det gick åt flera avbyten utav. På tal om munderingen, så var det för övrigt i de vanliga springskorna jag löpte. Inte Fivefingersen. Tror inte jag klarat av det. Ännu. Kanske nästa gång?

Färdigsprungen hade jag bara gått ner ca. två kilo, så rätt bra måste jag ändå klarat av att äta och dricka.

Efteråt har det gått bra! Idag, fem dagar senare, känner jag inte av ultraintervallerna över huvudtaget. Ja, det gjorde jag inte i förrgår heller, för den delen. Och igår var jag ute och sprang för första gången efter dem. Gick bra! Inga problem. Men tog det lugnt, och blev inte längre än 5km.

Tack Linda! Och Ellen. För att ni gav mig tiden att utföra även detta stôlleprov. Att jag kunde ta mig en hel dag bara för springning. Till någon nytta eller annan glädje var jag inte den dagen...

#ultra8x10 live

2011-11-10T21:57:00.001+01:00

Twitter-kvitter om ultraintervallerna (hashtag #ultra8x10):

Ovanstående uppdateras alltså kontinuerligt, så återkom under dagen för senaste nytt. :)

Info och officiella resultat här: http://www.jogg.se/ultraintervall

En twitterlista med kvittrande deltagare: http://twitter.com/krissen/ultra8x10

Dags för nya stôlleprov!

2011-11-10T21:41:00.001+01:00

Förra året gjorde jag ett försök på ultraintevaller -- åtta stycken tio-kilometerspass på en dag, med tre timmar mellan starterna. Avbröt då efter 60km. Nu är det dags att försöka igen.

Run o'clock!

Imorgon (lör 12 nov 2011) går starten! Alla åtta. Den första klockan 00.00; nästa klockan tre på morgonen, och så vidare. Åtta starter, med tre timmars mellanrum. 80km att avverka. (För mer info, se tävlingssidan @ jogg.se.)

Provianterade tidigare idag. Tror det var ett av misstagen jag gjorde, sist. Åt inte tillräckligt; drack inte tillräckligt. Lägg därtill den första slasken, blandat med regn och allmänt blähä. Nä, sist gick det helt enkelt inget vidare. Men nu kommer det gå bättre!

Här kan du följa tweets om ämnet (#ultra8x10) live.

Ett farväl

2011-11-06T00:04:00.000+01:00

En aktiv deltagare på Fotosöndag avled nyss. Träffade aldrig CJ Viberg -- annat än som @cjviberg, på Twitter och Flickr. Kan alltså inte påstå att jag kände honom. Ändå gjorde jag det. Har en upplevelse om vem han var -- och jag tyckte om honom. Hans olika, alltid så kreativa bilder har varit en stor inspiration; inte minst 52 square project. Sorgen tillhör CJ:s familj; hans nära och kära. För mig kommer han att lämna ett tomrum i gruppen, i gemenskapen Fotosöndag.

Temat för veckan, är Farväl. Hade bara en bild i huvudet. Båtar, och i synnerhet då de seglar ut ensamma, har alltid varit en bild av avsked, för mig. Ellen hjälpte till att ta bilden.

Genom sina bilder har @cjviberg inspirerat mig; påverkat mig. Jag i min tur påverkar andra. Så går kedjan, och någonstans blir vi odödliga. Det bästa av oss förs vidare. Seglar vidare.

Bilden på seglet är från det tidigarenämnda 51 square project, närmare bestämt bilden #1108 - The Paperboy, he brings the news (one page only).

For the text in English, see description of the picture @ flickr.

Hjälp vid veckans tema

2011-11-05T21:35:00.002+01:00

Hade som vanligt hjälp vid fotograferingen av veckans fotosöndagstema. Oumbärlig sådan.

(Klicka på bilden för större @ flickr.)

Fotograferingen vid bilden är för övrigt helt på eget bevåg. Inget jag bett henne göra eller något sådant. Hon hade en bild hon ville ta. Och tog den. Visade den åt mig också. Fint blev det.

Själva bidraget publiceras imorgon.

Hello Utah! (Och lite om creative commons.)

2011-11-03T21:26:00.000+01:00

Internet. Det är allt ett bra roligt ställe.

De bilder jag lägger upp på Flickr är i regel licensierade under creative commons. Närmare bestämt en by nc nd -licens. Vilket i praktiken betyder att vem som helst får ta bilden, och använda den till vad som helst --- så länge man (1) berättar vem som tagit bilden, alltså jag; (2) man inte använder bilden i ett kommersiellt syfte; (3) och inte ändrar på bilden. (Det finns andra licensieringsmöjligheter under CC också.)

Tar inte bilder för att tjäna pengar i vilket fall som helst, så jag förlorar inget, och kan en av fotografierna komma någon till gagn --- desto bättre.

Häromdagen hade jag en lite intressant kommentar på en av mina bilder. Användaren UtahPublicEducation tackade för att jag lagt ut fotot under CC och berättade att den använts som illustration i deras nyhetsbrev för november.

Alltså pryder inte bara min bild, utan även min nuna, Utahs statliga/allmänna skolas nyhetsbrev denna månad.

De hade antagligen sökt efter bilder som är fria att använda (CC eller dylikt), som hade med undervisning att göra, och hittat min.

Det här hade aldrig hänt ifall jag inte lagt upp bilden som CC. Då hade fotot stannat på min flickr-sida, och inget mer hade hänt. Nu kunde den komma till nytta --- och kanhända komma göra det även framöver.

Internet. Det är allt ett bra roligt ställe. Men man har bara så roligt som man gör sig. Och än bättre blir det ifall man bjuder lite på, och av, sig.

खुश दीवाली!

2011-10-26T11:03:00.000+02:00

Glad Diwali på er allihopa!

Bjuder på en liten tillbakablick. Klicka på bilderna för att komma till inläggen.

12/11 2007: Diwali [bilder från firandet i Banaras

9/11 2007: Happy Diwali! [text om högtiden]

Degen på jäs och förkläden i vänt. [uppdaterad: nu med semlor!]

2011-10-26T10:08:00.001+02:00

Idag är det VAB:ing.

Degen är på jäs. Förkläden hänger i vänt.

Det vankas semlor.

Men nu är det dags för Madicken.

[...]

Degen jäst! Dags att kavla.

(Okej, så bilden är efter kavlingen. Sorry.)

Åt den skeptiske: vik hädan!

Har man en ny kavel, så har man.

[...]

Bra blev det! Flickan levererade.

De första semlor hon själv bakat.

Du kan få mina organ. Snåla inte med dina!

2011-10-24T19:29:00.001+02:00

Anmäl här: http://www.socialstyrelsen.se/donationsregistret

En höstig pensel

2011-10-16T15:12:00.003+02:00

Veckans tema för Fotosöndag är färg. Hade först inte tänkt lämna in något alls, men så fick jag en idé jag ville försöka förverkliga.

Kan inte säga att jag är helt nöjd, men hyfsat blev det väl ändå.

På den första, nedan, tillika det egentliga bidraget, är jag lite fundersam ifall skuggan av penseln och handen borde varit något starkare. För att tanken riktigt skulle komma fram. Kanhända hade också lövet kunnat placeras lite bättre, för att få bättre harmoni i bilden.

Det är något i bonusbilden jag tycker gör den mer intressant än den ovan, men orsaken varför den ändå fick degraderas till bara en extra bild, var att det inte framkommer lika tydligt här att det är en pensel. Och då faller liksom poängen lite. Men som sagt, den tycker jag annars är rätt bra.

(Klicka på en bild för större @ flickr.)

Trygga nötter

2011-10-09T17:00:00.000+02:00

Veckans tema för Fotosöndag är säkerhet. Temat kändes rätt svårt på förhand, och hade inte direkt några idéer. Men så slog det mig, då vi plockade kastanjer med Ellen: här är ett träd som inte snålar med säkerheten för sina frön. Taggar utåt men ändå så lent och mjukt inuti. Fin gör den sig på bild också. :)

Klicka på bild för högre upplösning @ Flickr.

AXA Fjällmarathon 2012!

2011-10-07T09:00:00.000+02:00

Ett nytt marathonlopp är inbokat! AXA Fjällmarathon. Säger dock inte att detta är "nästa marathonutmaning", får hoppas hinna med någon innan denna, som går av stapeln först den 11 augusti 2012.

Det var Johan, den vane klättraren och fjällvandraren, som undrade om jag ville följa med -- och självklart hakade jag på! Gillar att prova på olika marathon. (Favoriten är fortfarande Dublin!)

Själv har jag dock aldrig satt sin fot på ett fjäll förut, men någon gång ska väl vara den första! ;-)

Gästbloggat @ Fotosöndag!

2011-10-06T16:00:00.000+02:00

Jomenvisst vetni. Undertecknad har gästbloggat hos ingen mindre än Fotosöndag! Om att kommentera bilder. Som de flesta av er vet är rubriken på inlägget mycket pricksäkert. En ordbajsares bekännelser.

E's leende var smittsamt! (Och sanningen bakom glädjen.)

2011-10-05T21:06:00.000+02:00

Ni som kikat på bloggen har ju njutit av Ellens gladlynthet i de senaste två inläggen[1, 2] -- men ni är inte de enda. Som bekant var det ett bidrag till Fotosöndags tema glädje. Tillika var det sistnämnda ett samarbete med nättjänsten Tavlogram, och man hade möjligheten att vinna en tavla.

Ellen var med bland de nio finalisterna -- och faktiskt blev det hennes leende som kammade hem det hela.

Vi väntar alltså nu med spänning på att få hem en tavla. Beställde den på vanligt sätt via deras sida, och allt verkade gå väldigt smidigt. Så kanske något att kolla in, ifall du söker överraska någon med en tavla?

... Vid det här laget känner jag att det är dags att avslöja hemligheten bakom leendet. Om sanningen ska fram är det nämligen så här, att Ellen har kommit in i "kiss och bajs-åldern". Jajjemen. Två och ett halvt, och det finns inget roligare än uttrycket "bajs i butiken". Det utlöser hejdlösa skrattattacker, och är vad som var så underhållande då bilden togs. Avslutar med de orden. Bajs i butiken på er alla!

Mera mjölk och bulla!

2011-09-25T22:57:00.000+02:00

Det egentliga bidraget har ni redan sett. Här kommer ännu två bonusbilder.

Så här såg den ursprungliga tanken ut. För att illustrera glädje, alltså.

Inte så mycket Ellen. Bara barnhänder, mjölk och bulle.

Det här (nedan) var andrahandsalternativet för Fotosöndag.
Kanske en bättre bild än bidraget, egentligen.
Något med ljuset jag gillade i den. Som kändes... speciellt. Fångade åtm. min uppmärksamhet.

(Klicka på bilderna för större @ Flickr!)

Ja, ursprungstanken var som sagt bara barnhänder, mjölk och bulle. Men när det sen finns bilder på en så glad Ellen, då går det ju inte att gå förbi dem, så att säga. Eller hur?

Mjölk och bulle

2011-09-25T17:00:00.000+02:00

Bidrag till Fotosöndag, tema glädje.

(Klicka för större @ flickr.)

Höst

2011-09-25T00:30:00.002+02:00

Några bilder från Ormbunkedalen vid Sandgrundsudden. (Bidrag till Fotosöndag, tema illusion.)

(Klicka på bilderna för att se större @ flickr.)

Barnvagnsspringing!

2011-09-08T21:11:00.000+02:00

Länge sen barnvagnsspringtur, men idag var det dags!

‎8km med Ellen i. 2km sprang hon själv[1] med Muminmamman i vagnen. Fast med pauser, förstås.

Vid dessa pauser ska man sätta på bromsen och 'stå och prata'. Dylika pratstunder inleds helst med Hej! Nämen vilken gullig baby du har! Efter diverse komplimanger och småprat känner damen att det är dags att röra på sig igen, och så fortsätter springturen.

Medan hon springer skriker hon Pappa! Det här är roligt, pappa!

Främst springer hon med tvåhandsfattning, men eftersom hon sett att jag springer med ena handen pendlande och andra på vagnen så härmar hon. Springer med en hand; byter emellanåt. Det märks att det är jobbigt -- hav i åtanke att hon faktiskt skuffar vagnen på riktigt när hon springer med den -- men hon gör det ändå. Så ska man ju göra. Det har hon ju nyss sett. Här görs det inget halvdant!

Väl tillbaka i vagnen, efter en av sina springstunder, sitter hon lite fundersam och tittar på månen. Utbrister sen i Jag kan så mycket, jag.

En annan gång, någon kilometer senare: Pappa, du är så duktig och springa.

Vilken liten stjärna.

--------------

[1] När jag säger "sprang hon själv" så menar jag just det. Hade inte gått att gå bredvid. För hon sprang så fort. Skuffande på vagnen.

Titta! De rör sig

2011-09-06T09:05:00.001+02:00

Fixar morgonmål i köket; Ellen grejar i vardagsrummet.

Så blir det allt mer tystlåtet. Till slut helt tyst. Efter fem minuter, kanske lite drygt, känner jag att det är bäst att kolla upp.

Det hörs inte ett pip. Hon syns inte till. Hinner känna ett sting av oro -- innan jag ser Ellen, uppkrupen i ena soffhörnet. Hon stirrar ut, helt andäktig. Sätter mig bredvid, och då pekar hon.

"Titta," säger hon, långsamt. "Molnen rör sig!" Hon gestikulerar med armen. "Så rör de sig."

I blåbärsskogen

2011-09-02T00:25:00.000+02:00

Rätt vackert nu, där ute. Eller vad säger ni?

(Klicka på bilderna för större @ Flickr.)

Jag tar jobbet! (Låt mig bara stjäla för att ha råd först.)

2011-08-28T09:21:00.005+02:00

(Klicka för större @ flickr.)

Bidrag till Fotosöndag på temat avig.

Förutom det uppenbart aviga i bilden, är den tänkt att illustrera något annat jag upplever minst sagt avigt. Som arbetssökande får man 300 ersättningsdagar och 75 dagar för deltidsarbete. När de 75 dagarna är slut, har man valet att "fortsätta att arbete deltid utan arbetslöshetsersättning eller sluta ditt deltidsarbete för att söka heltidsarbete och under tiden vara helt arbetslös".

Summerat är jag idag i situationen att om jag arbetar något under en vecka --- om så än en timme --- uteblir a-kassa helt och hållet. Däremot får jag vara helt arbetslös i ytterligare 150 dagar, med ersättning --- förutsatt att jag inte arbetar något alls.

För en lärare, vars väg till jobb nio gånger av tio går genom vikariat, leder det till något knepiga val. Som att råna barnets sparpengar för att ha råd att jobba.

Å ena sidan har vi en jädra förmån att ha en arbetslöshetsersättning överhuvudtaget. Å andra sidan finns det rum för förbättring även här.

Baby tickern är tillbaka!

2011-08-21T14:53:00.000+02:00

Så var den tillbaka, på förekommen anledning.

Quckeli Q!

2011-08-21T14:07:00.001+02:00

Eller tuppens bokstav, som Ellen direkt kläckte efter att ha fått höra vad den hette.

Hon såg den lilla stunden av förvirring i våra ögon, och -- hjälpsam som hon är -- förklarade: "Quckeli Q!"

Klart som korvspad. Tröga föräldrar som inte direkt fattade.

Bokstäver är, som ni förstår, grejen just nu. Lyckan som uppstår när man ser sin bokstav skriven lite varstans. Den ni.

Mamman Ellen

2011-08-21T12:30:00.000+02:00

Fast det är ju inte mamma hon ska bli egentligen, utan storasyster. I januari, är det tänkt. Men den lilla varelsen-i-vardande påverkar redan Ellen i stora mått.

Följande bilder behöver knappeligen förklaringstexter. Det är ju tydligt att Ellen vet vad hon håller på med.

Sagor är viktiga. Och att gosa.
Och att förklara hur världen funkar. Sånt mammor gör.
Liksom storasystrar.

Och att snusa på huvud.

En ung Messi

2011-08-07T21:22:00.001+02:00

Moster Tina var nyligen till Spanien. Hämtade hem MessiEllens nya matchdräkt.

Inför straffspark

Skotten sitter

Tack moster! :)

(Klicka på bilderna för större @ flickr.)

Ännu en midsommarbild

2011-08-07T20:45:00.005+02:00

Så har Fotosöndag kört igång igen efter sommaruppehållet.

Temat är "sommarminne".

Glad midsommar!

2011-06-25T14:22:00.000+02:00

Hoppas ni hade en trevlig afton, och fortsätter ha en glad midsommardag. Om än molnig, ifall vädret hos er påminner om det värmländska.

Igår hade vi en -- åtminstone för oss --- något nyskapande midsommar. Vem vet, kanhända början till nya traditioner? ;-)

Under middagen dracks det någon snaps --- men inte till Helan går eller dylikt. Nej, tösabeta fick vara med och bestämma, och då blev det förstås olika verser av Pippi Långstrump som vi sjöng. [Texten hittar du här, Du kan höra Inger Nilsson sjunga den här @ Youtube.] Sången lämpade sig förvånansvärt väl till ändamålet!

Midsommarstång hade vi. Som synes. Och visst sjöngs det. Samt dansades. Prästens lilla kråka, Små grodorna, Vi äro musikanter --- men även här kom Ellen med ett innovativt förslag. Hon fick önska sig en sång, och valde då, föga förvånande för dem som känner henne, sin all-time favourite (så långt), nämligen Sankta Lucia. (Se även det här tidigare inlägget.)

Så vi skred runt majstången allihopa, med händerna ihop, sjungande om att Natten går tunga fjät. Jo, det finns video på det. Nej, jag vet inte om det kommer upp. :P Men roligt hade vi. Inte minst den lille.

Samlad

2011-06-22T14:57:00.000+02:00

Bidrag till fotosöndagstemat samlad:

(Klicka för större @ flickr)

Rätt nöjd med den här, faktiskt. Också en HDR-bild. Tycker t ex om hur åtminstone min blick dras till ansiktet, fast det inte är vad som är i centrum av bilden.

Världen, gör dig redo

2011-06-21T22:49:00.001+02:00

För här är en som kommer att ta dig med storm.

Formdal

2011-06-18T13:35:00.000+02:00

Tre veckor sedan sprang jag Stockholm Marathon. Tyckte formen började infinna sig rätt bra inför loppet.

Fram tills veckan innan.

Måhända var det provrättnings- och betygssättnignsbonanzat som inföll just veckan innan, eller något annat som orsakade det --- men resultatet var i a f förkylning och sjukt i nacken. Nackspärrsvarning på det sistnämnda. Lyckades kurera nacken rätt bra, lite allt eftersom. Värme och massage och Voltaren och tänjning och, ja, allt vad jag kunde komma på. Och det hjälpte. Ja det kändes t o m bra. (Förutom förkylningen, men strunt i det.) Ännu dagen innan. Men sen var det dels tågresa; dels bärande på väska; dels sovande på soffa. Och morgonen därpå, dagen för själva löpningen, ja då var det inte bara sjukt i nacken längre, då var det Hej nackspärr!

Så med det i åtanke hade jag inte längre några ambitioner på att springa ett snabbt lopp. Tur man bara behöver se framåt. Det blev 3:38. Bra så.

Återhämtningen efteråt kändes dock bra! Så jag sprang på rätt bra. Väl blivit en 60km eller något sånt, senaste tre veckorna. Alltså de tre veckorna direkt efter Stockholm.

Nu är det bara 40 minuter kvar till Karlstad Stadslopp. Och jag har tidigare i veckan insett att jag borde nog tagit det lite lugnare efter maran. Benen är nämligen sämre nu än vad de var en vecka efter de 42 kilometrarna. *stön* Borde ha vetat bättre. Men det kändes ju så bra. Och upplevde inte att jag tog ut mig, att jag inte kunde göra det, på marathonet.

Nåväl. Det kommer fler år. Fler marathon. Fler stadslopp.

Ellens favoritvideon

2011-06-17T19:30:00.002+02:00

Ellens youtube-favoriter just nu är en salig blandning. Eric Saade, ballonger, och Lucia i Karlstads domkyrka.

Just Lucian har spelats otaliga gånger, ända sen... ja Lucia i vintras. Sitter begeistrad klippet ut, gärna flera gånger om. Manboy är däremot ett något nyare fenomen, och där skyller vi helt och fullt på moster hennes.

Har ni andra småbarnsföräldrar några tips på Youtube-klipp?

Strumpornas protestmarsch

2011-05-22T12:59:00.000+02:00

Har du också undrat över varför det alltid är omaka par strumpor vid tvätt? Det är inte en slump. Det är så de vill ha det.

(Klicka för större @ flickr.)

Veckans tema på Fotosöndag var osorterad.

En storm på rälsen

2011-05-22T12:54:00.001+02:00

En HDR-bild från järnvägsspåret.

(Klicka för större @ flickr.)

Distraherad

2011-05-15T16:20:00.000+02:00

Idag tackar vi frua för att hon ställde upp som modell! :)

Klicka för större @ flickr

Temat för Fotosöndag var upp och ner.

Röd, cerise och turkos

2011-05-01T07:15:00.000+02:00

Veckans tema för Fotosöndag är turkos.

Min första idé var dock följande.

Men när jag tog den bilden insåg jag att det fanns bättre bilder att hämta härifrån, så att säga. Eller vad säger ni?

Vårsol i skog

2011-04-27T14:33:00.000+02:00

(Klicka för större @ flickr.)

En HDR-bild, gjord med Luminance och vidare behandlad med Darktable.

Darktable är för övrigt programmet jag just nu använder mest för att framkalla bilder på Linux. Hunnit pröva en del vid det här laget: Rawtherapee, Rawstudio, Digikam, med flera; men DT är definitivt favoriten just nu (med Rawtherapee på andra plats).

Då pratar jag alltså om framkallning från RAW-bilder --- tänk Lightroom men på Linux. För Photoshop-motsvarighet använder jag GIMP.

Vår!

2011-04-27T14:21:00.000+02:00

Solen kanske inte lyser över Karlstad just idag, men den kommer säkert tillbaka. Under tiden kan vi minnas hur varm och skön påsken var genom följande våriga bilder:

För att se någon av bilderna större, klicka på dem!

Jo, de är tagna vid Värmlands Museum i Karlstad.

Abstrakt

2011-04-27T10:16:00.000+02:00

Här är en gammal bild jag nyss hade orsak att leta reda på igen. Kom på dels att jag gillar den; dels att jag nog inte visat den här tidigare. Så här har ni, ett bidrag till tema abstrakt till Fotosöndag, någon gång förra året.

Klicka för större @ flickr

Börja morgonen så här!

2011-04-19T06:00:00.003+02:00

... Så löser sig resten.

Ni som följt bloggen sedan Indien har ju sett bilden tidigare. Kom att tänka på den här lilla godingen efter veckans bidrag till Fotosöndag (tema smal):

Ur den ansiktsblindes familjealbum

2011-04-10T18:38:00.002+02:00

Prosopagnosi, oförmågan att känna igen ansikten. Är det så här en ansiktsblind känner sig då han eller hon bläddar i sitt familjealbum, tro?

Läste en artikel om prosopagnosi i veckan, och något med åkomman berörde. Och rörde till, blandade sig till slut med tankarna kring Fotosöndag och temat porträtt.

Kanhända var det just kombinationen foto, att i tankarna jobba med en fotoidé, och sen föreställa sig att helt enkelt inte kunna förstå sig på ansikten, som var kombinationen vilken fascinerade mig.

Svartvit variant här. För den upprörde finns originalet -- med ansiktena intakta -- här.

Fasters pipo

2011-03-31T09:56:00.003+02:00

Faster stickade en pipo åt l'lla, och tog en bild igår, då det var just den som damen prompt ville ha på. (Jag skriver "ville" ha på, men det ordet räcker inte riktigt till för att förmedla bestämdheten i viljandet. Vet inte vilket ord som skulle göra det. Men summerat kan man i a f säga, utan att överdriva, att tösabeta här nedanom vet vad hon vill.)

För övrigt är jag lite fascinerad över hur bra bilder det kan bli med en gammal telefonkamera. Fotot är visserligen bearbetat i efterhand---men även bearbetningen är gjord på telefon. Varifrån blogginlägget också är skickat. Keikkor o. grejor.

Uppdatering : Glömde ju säga: faster-gudmor har lagt upp mönstret för de hugade.

Posted via email from krissen's posterous

Vi vädrar vår!

2011-03-28T21:25:00.000+02:00

Fåglarna kvittrar och solen skiner. Katten vädrar vår --- ja dotra likaså. Då är det härligt att leva. Och, i brist på utegård, att ha en balkong.

Jo. Vi gillar pepparkakor året runt. Frågor på det?

Fotomodellen Ellen

2011-03-24T18:48:00.000+01:00

Google Earth i undervisning

2011-03-20T23:53:00.001+01:00

På sistone har jag grejat lite med Google Earth i min undervisning. Ett väldigt mångsidigt verktyg, GEarth. Man kan göra mycket informativt med det -- på ett underhållande, ja t o m fascinerande sätt. Lägg till ett stycke SmartBoard och du har något närmast magiskt. Att den virtuella jordgloben snurrar utav en handledsrörelse tenderar imponera även på den mest hårdföre web2.5-ungdomen.

Materialet som använts har jag gjort själv. Å ena sidan är det något jag finner lite roligt -- både utmaningen att lära mig ett nytt verktyg och skapandet i sig. Å andra sidan kanske inte alla finner det lika förnöjsamt. Därför tänkte jag lägga upp vad jag gjort, så även andra kan ta del av det.

Här: Undervisa med Google Earth.

Vad som dyker upp på Undervisa med Google Earth är något förenklade versioner av vad jag använder på riktigt; detta dels för att man inte kan stänga av / visa olika delar i webbläsareversionen; dels för att hålla filstorlek o d yl till ett minimum.

[...]

Jo, jo. Visst finns det lektion.se och allt vad det heter -- t o m särskilda ställen för uppladdning och med-delning av just GEarth-grejer. Erkännes: har en baktanke med detta. I o m att jag lägger upp det på nätet, på det sätt som jag gör, så kan jag i efterskott dela med mig av det åt eleverna som suttit på lektionen. (Något jag försöker göra med allt material jag använder.)

Behöver ha filerna uppe var jag har kontroll över dem; så kan enkelt kan hänvisa till dem och ladda ner dem. Så de enkelt kan uppdateras och ändras dem som jag vill, när jag tycker. Därför den ovannämnda sidan.

Att det dessutom kan komma andra till gagn är så att säga en bonus. Men en trevlig bonus. Om nu någon finner materialet användbart.

Lägger upp grejer allt eftersom jag själv gör det, efter mina behov, så uppdateringar där blir sporadiska -- men hoppeligen många i slutänden.

Ljudvågor

2011-03-20T23:37:00.000+01:00

Dagens tema för Fotosöndag var ljud.

Hyfsat nöjd med mitt bidrag.

(Klicka på den för större @ flickr.)

Tog fler bilder än vanligt -- vatten är inte det lättaste att beordra. Vidare lämnade belysningen något att önska. Kökslampan funkar fint för morgnarnas NWT-läsning, men för just det här ändamålet lämnade det något att önska. Dessutom var ett oväntat problem svårigheten att bestämma mig var fokus skulle ligga. På noten eller vattenytan, eller... Nåja, nog om det. Ni såg den ju redan.

Finemang!

2011-03-18T23:04:00.003+01:00

Tappra blondiner'a på centralsjukhusets akutmottagning. Ja och så Kajsa, då. (Än så länge brunett, men snart skallig.) Och en krokodil, som kanske inte syns på bild, men det är vad l'lla fokuserar på så koncentrerat. Den fick hon av sköterskorna för tapper insats vid blodtagning.

Allt är finepang!, som hon själv uttrycker det.

Finemang.mp3

Inspelat jämt precis hemkomna. Kring elva på kvällen. Tuff flicka. Glad. (Hyfsat frisk!) Och så duktig. Tösabeta.

Ut i vida världen

2011-03-14T20:00:00.000+01:00

(Du hittar samma bild men med något annorlunda bildbehandling på Flickr.)

Twöparsällskapet Löpviljan

2011-02-14T13:54:00.001+01:00

Ni som någon gång kastat ett getöga på kolumnen till höger vet ju att jag Twittrar (@krissen). Om ni har något hum överhuvudtaget om mig, så vet ni också att jag stundom beger mig ut på springturer.

Som nämndes i det förra inlägget är nästa utmaning Stockholm Marathon. Där kommer bägge aktiviteter att kombineras, löpning och kvittring. I november startades nämligen ett inofficiellt litet twitter-löplag! Ett gäng twittrare med siktet inställt på Stockholm Marathon. Twöparsällskapet Löpviljan.

Texten nedan är saxat från vad jag skrivit på Twöparsällskapets "varför är jag med i ett twitterlag"-sida:

Normalsituationen är att jag springer ensam. Men det är skönt att stundom glädjas med någon över ett pers på hemmarundan eller nyfunnet spritt i benen. Att stundom förbanna vädergudar och diverse andra orsaker som för tillfället kan agera taggar i den ros som annars kallas löpning. Där kommer twöparna in i bilden. De twittrande löparna. Kort sagt: de är alltid där.

Eftersom jag inte är med i en annan förening el. dyl., så kändes det roligt med ett rent twöparlag.Twöparsällskapet Löpviljan.

För mer om ämnet twittrande löpare, läs gärna @stefangelfgren:s blogginlägg Löpning och twittergemenskap!

Twittrar du? Springer men utan förening? Ska du också springa Stockholm Marathon? Jamen häng på oss då! Twitterstöd och -pepp och så ses vi i Stockholm den 28 maj!

Stockholm nästa!

2011-02-14T13:38:00.000+01:00

Har nog glömt berätta åt er. Nästa marathon är redan inbokat!

Det förra gick ju som smort --- Dublin, i november 2010. Faktiskt, skulle jag fortfarande hävda att det är favoritmarathonet så långt. Och det säger jag inte bara för att det blev nytt personligt rekord (3:25). Banan; stämningen; klimatet; vattenflaskorna; träningsdrycken. Ja, allt. Men nog om Dublin. Nu blickar vi framåt.

Nästa marathonutmaning är Stockholm! (Föregående länk leder till arrangörerna. Här kan du läsa om staden. And in English.) Anmäld sedan i senhöstas --- och tur det, då loppet sedan länge är fullbokat.

Sätter inte upp särdeles höga mål vad gäller tid. Dublin var första gången under 3:30; jag känner mig helnöjd om jag klarar av det igen.

Ett av mina jag: läraren

2011-02-13T11:24:00.000+01:00

Veckans fotosöndagstema var "självbild". Har ju visat upp så många bilder på Ellen mm., så att försöka fånga den bild jag har av mig själv som pappa, man eller dylikt kändes som om det vore ytterligare mer på samma tema. Ville ta något nytt. Men ändå utforska något kring min självbild; bilden jag har av mig. Så det fick bli lärarjaget.

(Klicka för större bild @ flickr.)

The Dynamic Duo

2011-02-07T12:08:00.002+01:00

Posted via email from krissen's posterous

Mor och dotter

2011-02-05T12:15:00.002+01:00

Posted via email from krissen's posterous

Ojoj.

2011-01-31T12:10:00.002+01:00

Posted via email from krissen's posterous

Fotosöndagsvemod

2011-01-23T14:48:00.001+01:00

Idag blev det två olika bilder till Fotosöndag. Den ena inspirerades av Ellens övernattning hos sina morföräldrar. Den andra av personlig e/immigrationsproblematik. För mer utveckling av det sistnämnda, se beskrivning vid bild @ flickr.

(Bonusbild: Ellens övernattningspackade kappsäck.)

Fotosöndagsbild #1

Fotosöndagsbild #2

Vi gillar isbjörnar och snöbuggar.

2011-01-16T15:22:00.002+01:00

Download now or listen on posterous

Memo.m4a (3452 KB)

Posted via email from krissen's posterous

En ung Muhammed Ali

2011-01-16T13:11:00.002+01:00

Mamman ritade nyligen av familjen, på Ellens begäran. Och till pappans stora glädje ser han tydligen ut som en ung Muhammed Ali i hennes ögon.

See and download the full gallery on posterous

Posted via email from krissen's posterous

Ellen har köpt fastlagsbullar.

2011-01-13T21:15:00.002+01:00

Download now or listen on posterous

Memo.m4a (850 KB)

Posted via email from krissen's posterous

Jakten på den gröna diamanten

2011-01-09T21:35:00.000+01:00

Den här veckans (eller ja, de senaste tre veckornas) Fotosöndag var ett knivigt tema. Som tur var räds inte Leopold kameran, så han hjälpte till att klura ut något.

(Klicka för större @ flickr.)

Har man en intryckt nos får man dofta närmare. Bokstavligen. Men det gör han så gärna, katten, då det handlar om favoriten bland favoriterna --- oliver. Finns inget den här katten älskar mer än den gröna juvelen. När Leopold väl fått upp ett spår, följs det upp oberoende om det tar honom till det förvirrande kaos av verktyg för tillfällig underhållning åt en ett och ett halvåring. Inte ens ovannämnda ett och ett halvåring kan splittra hans fokus. Oliver. Ska ätas. Hellre nu än senare.

Bidrag till Fotosöndag, tema fokus, spår, doft.

Contribution to Fotosöndag ("Picture Sunday") on the theme(s) of focus, trail, scent.

Två förkläden

2011-01-08T20:36:00.000+01:00

(Klicka för större bild @ flickr.)

Mera frostlöpning.

2011-01-04T19:55:00.002+01:00

13km i -20 sätter sina spår.

(Klicka på bild för större bild @ Flickr.)

Nissan sover.

2011-01-04T19:52:00.000+01:00

Nissan sover. Bara apan är vaken.

(Klicka för större bild @ flickr.)

Årets bästa löpturer

2010-12-21T08:49:00.005+01:00

Jag lovar inte att ni kommer att slippa ett "2010 i springstatistik"-inlägg. Men detta är inte ett sånt. Utan jag tänkte istället summera några av de mest roliga, givande, eller på annat sätt (i mitt tycke) intressanta springturer.

I kronologisk ordning:

10 januari : utmaning för att motverkar löpartristess. Välj ett avgränsat, tätgatat område. Spring så långt du kan utan att springa på samma gatparti två gånger --- försök täcka in så mycket av området som möjligt.

En dag i februari : Löptur 10km i -20 till en bastu. Av med löparkläderna för väntan av vän + bilskjuts tillbaka --- som inte kommer, som inte blir av för att bilskjutsen tillbaka gått sönder. Så på med springkläderna igen och tillbaka, nu rätt blöt, 10km i -20 till en varm dusch. Med fotografering av frostögonbryna innan dess. (Bilden till höger dock inte från det tillfället, utan taget helt nyligen.)

Maj : ett oplanerat deltagande i Sunne löparfest (marathon). Det roliga här var att jag bestämde mig att spring loppet två dagar innan det var dags. Utmaningen var dels att se om jag kunde göra det utan förberedelse, samt mitt i en hyfsat hård träningsperiod.
Det kunde jag! Bara tio minuter efter mitt dåvarande marathonpers!

Augusti : Bryngfjordsbacken upp och ner, ner och upp. Rör sig alltså om en slalombacke. Nej, inte hissåkning upp och skidning ner. Löpning upp; löpning ner. Upp och ner, ner och upp. Blev dessvärre inte av fler än en gång --- men nu när jag tänker tillbaka så ser jag verkligen fram emot snön ska ha smält undan och träcken torkat. Skandera tillsammans, allihopa: "Me-ra ba-cke! Me-ra ba-cke!"

Augusti : Terrängmarathon i Glaskogen (1) (2). Blött. Men det sprack upp till sist! :o) Dels var det roligt att spring så långt tillsammans med någon; dels var det roligt att springa så långt i terräng. Skulle gärna göra om det! Hänger du på, Johan?

November : Dublin Marathon (1, 2). Nytt personligt rekord! Under 3h 30min! Publiken! Flaskvattnet! Just nu mitt favoritmarathon. Nämnde jag perset? Publiken? Flaskvattnet? Vi ska inte heller glömma träningsdrycken.

November : Ultraintervaller. Planerat: 8x10km. Utfört: 6x10km. Även om jag inte klarade av 80km på en dag, så är inte 60km kattskit. (Leopold nickar instämmande bredvid mig.) Även detta är något jag gärna skulle göra om; göra bättre. Nästa år!!

Kanske ska vi även ge ett hedersomnämnande till alla sprungna meter med pulka. (Klicka på bilden nedan för större bild @ flickr.) Och ett hedersomnämnande till alla sprungna meter med barnvagn. Längsta rundan i år blev kring 30km. Men det är länge sen nu, inte minst p g a snön. Barnvagnsspringning och snö går inte så bra ihop. Undrar hur jag kommer att springa med Ellen 2011... Längtar efter att ta reda på.

Vinterlöpare

2010-12-20T13:29:00.001+01:00

(Klicka för större bild @ flickr.)

Pepparkakshälsningar!

2010-12-16T20:57:00.003+01:00

Julkorten börjar trilla in. Här kommer ett till er alla som läser bloggen! Eller som bara råkade trilla in hit nu.

Från Ellen (och Leo), anno 2009.

God Jul på er!

Uppifrån.

2010-12-12T22:15:00.003+01:00

Veckans tema på Fotosöndag var uppifrån.

Mitt ena bidrag var planerat och (bokstavligen) tillgjort, det andra tillkom mer naturligt eller slumpartat (hur man nu väljer att se på saken).

Även fjädrar lämnar spår.

Glimten i ögat; hatten på sned.

(Klicka för större versioner @ flickr.)

Några vintervyer

2010-12-12T22:12:00.002+01:00

Lambergskanalen. I torsdags.

Kil. Idag eftermiddag.
Minuterna innan springtur i det bedövande vackra vädret.

(Klicka på bilderna för större versioner @ flickr.)

Änder

2010-12-03T21:46:00.002+01:00

Idag var det Ellens livspremiär för matning av änder.

Det var väldigt spännande. Så där gråtskrämmande spännande. De kom nämligen rätt nära, stundvis. Men på det stora hela tror jag det var mer plus än minus ändå.

Då det faktiskt skrevs här

2010-11-28T19:19:00.008+01:00

Minns ni förr i tiden? När jag inte bara la upp en massa bilder. Utan t o m skrev emellanåt. :P

Hade en liten relapse i september, påtvingat av putthet inför H&M:s skillnader vad gäller flick- och pojkkläder. Det där inlägget "Fin flicka sitter still"?

Det kom på tals på Twitter.

Till att börja med för att @annarosv nämnde H&M:s könsfördelade barnavdelning(ar). Sen bloggade @hannahannahanna om mitt inlägg.

Köpte julklappar till bebis på HMs pojkavdelning. Varför finns det ens en pojk- respektive flickavdelning? (@hannahannahanna @KorvLarsson)Fri Nov 26 15:28:06 via webAnna-Karin
annarosv

@annarosv Och på vissa skillnader blir man mer putt än andra... http://j.mp/cb1pAm (@hannahannahanna @KorvLarsson)Fri Nov 26 17:00:36 via Twittelatorkristian
krissen

@krissen @annarosv @korvlarsson så himla sorgligt. Var tvungen att bloggat.Fri Nov 26 22:44:38 via TweetDeckHanna Rosell
hannahannahanna

Efter det här fick min blogg hicka. På ett bra sätt. Trafiken inte bara fördubblades eller ökade trefaldigt. Nene. Minst fyra gånger fler läsare än vanligt hamnade på sidan.

De svängde inte på klacken heller, direkt då de såg vart de hamnat. Besökarna stannade och läste. Flera minuter, stannade många.

Så här såg statistiken ut för just den inläggssidan, mellan dagarna 27 oktober och 27 november:

Under hela tidigare november månad var det en (1) som tappat bort sig till den sidan. (Intressant nog stannade den personen, som läste "Fin flicka..." den andra november, hela nio minuter på sidan. Därav den udda toppen vad gäller "tid på sidan".) Alltså: från 27 oktober till 25 november? 1 besökare. Mellan 26 och 27 november? 164.

Spännande, hur det kan bli. När det inte bara är bilder som läggs upp här. :o)

Ifall ni missade länken ovan, till @hannahannahannas inlägg på hennes blogg Närduinteorkar Ringaenvän, så hittar du alltså den här.

Sharing is caring

2010-11-28T15:49:00.004+01:00

Dagens tema för Fotosöndag är Sharing is caring. Här är mina bilder:

Bidrag 1

Bidrag 2

Bonusbild 1

Bonusbild 2

(klicka för större bilder)

Mer från Fengersfors

2010-11-28T15:46:00.003+01:00

Ännu någon bild ifrån Fengersfors...

(@ not quite)

(@ stenebyskolan)

(@ stenebyskolan)

(klicka för större bilder)

Pojken

2010-11-27T17:26:00.003+01:00

Några bilder ifrån en utställning vid Not Quite i Fengersfors av Joel Stuart-Beck ("Pojken") och Martin Eltermann ("Enskilda hus").

(Klicka på bilderna för att se större @ flickr.)

Några bilder från sommar/höst

2010-11-26T22:12:00.002+01:00

(Klicka på bilderna för att se större versioner @ flickr.)

Dublin Marathon (video)

2010-11-22T15:44:00.009+01:00

Här får ni följa med på Dublin Marathon!

Först en översikt, tillika höjdkurva. Sen en mer detaljerad rundtur.

För helskärm, klicka på ikonen längst till höger i videons verktygsbalk (fyra pilar i olika riktningar).

Inspelat med en Garmin Forerunner 305; satt på karta av Google Earth och sparat med FFmpeg. Ni ser på det via Youtube. Obs: klippet finns i HD. :-D

Ljust och mjukt

2010-11-21T20:50:00.003+01:00

Till den här veckans Fotosöndag hade jag hjälp av mina två favoritmotiv. Ellen och Leopold.

Klicka som vanligt på bilderna för att se större versioner, på Flickr.

Bonusbild 1

Bonusbild 2

Det första egentliga bidraget

Bonusbild 3

Det andra egentliga bidraget

Dublin Marathon

2010-11-21T19:57:00.004+01:00

Måndagen den 25 oktober sprang jag, pappa och Patrick Dublin Marathon.

Vi anlände på fredag --- vi tre samt Harriet ---, och hade tid att både vandra omkring i staden samt ladda med en eller annan Guinness. Det får vara osagt om det var loppet i sig, staden, publiken, att drycken längsmed banan gavs i plastflaskor, eller den sportdryck vi druckit dagarna innan, som gjorde susen --- men något gav oss lite extra fart. Vi gjorde alla tre personbästa! Både pappa och Patrick förbättrade sina personliga rekord på distansen med omkring en halvtimme, och filade även själv bort 10 minuter.

Numer sprungit en mara under tre och en halv timme! Närmare bestämt 3:25!

Vet inte om jag skulle kalla banan flack, det gick nog både uppför och nedför, men på något sätt hade arrangörerna lyckats med konststycket att snickra ihop en bana som lämnade eftersmaken att det gick mer utför än uppför. Jag vet inte hur de gjorde det, men jag gillar det.

Publiken var härlig! De fanns kanske inte längsmed hela banan, men väl på plats så hurrade de och hade sig. Många hade köpt med löskarkki som de delade ut. Vissa hade påsar; andra hade hela lådor sötsaker. Ytterligare något som jag upplevde skilja den här publiken från andra, var att de hade medlidande i sina röster då de hejade på. De visste att det var tungt. Och det var därför de hejade. Just därför hjälpte det också.

En stor, stor bonus var att både vatten och sportdryck serverades i plastflaskor längsmed banan! Det gjorde att man inte var tvungen att stanna en enda gång längsmed banan. (Inte av den orsaken i a f; sen kan det ju finnas andra, närrelaterade, naturliga orsaker som kan leda till ett kortare stopp...) Flaskor istället för de sedvanliga pappersmuggarna skulle gärna få sprida sig till alla lopp! ... Även om alla kanske inte har förmånen att sponsras av ett bryggeri.

Morgonmålet blev uppvärmd burkgröt, då hotellets servering inte öppnat tillräckligt tidigt. Funkade fint.

Har man ingen frukostskål --- gör man en!

Vid Phoenix Park var rådjuren bara någon meter ifrån.
De ville över vägen.

Inte så mycket kvar längre...

Sista femtio metrarna åker lippisen av!
Detta måste vara överlägset bästa springbilden utav mig.
Tack Marathonfoto!

Jorå. Rätt så nöjd.

Bilderna från själva loppet är tagna av Marathonfoto.

Sunne Löparfest

2010-11-21T13:08:00.005+01:00

Sent omsider, men ändå: på första maj sprang jag Sunne Marathon. Eller "Sunne Löparfest" hette det egentligen, och marathon (42k) var inte den enda sträckan som sprangs där den dagen.

Själv bestämde jag mig att springa loppet två dagar innan. Läste om det i tidningen, och tänkte att det skulle vara intressant att se hur det gick. Alltså utan att ha förberett sig desto mera. Faktum är, att jag då vara inne i en halvhård träningsperiod (läs: hade sprungit lite mer än normalt jämnt innan).

Och bra gick det! Kom in på 3:44:05. Den då nästsnabbaste tiden jag sprungit maran på.

Banan var en vändbana: 3,5km enkel väg asfalt. Sunne upp och Sunne ner. M a o kunde man eventuellt kalla det för ett "pannbenslopp". Men tyckte faktiskt det här var en rätt smidig lösning av arrangörerna --- marathonlöpare fanns det kanske inte så värst många av, men starten var likväl välfylld. Detta för att det var olika sträckor som s a s startade samtidigt: 7km, 14km, 21km och så 42km. Vi startade alla samtidigt, och sprang samma bana. Vissa sprang den bara lite fler gånger.

På så sätt blev det dels många som deltog --- det var inte så ensligt på banan --- och dels var det rätt många som hejade på --- det var inte så ensligt runt banan.

Okej, lite ensligt var det ändå.

Det var roligt att prova på; att se det fungerade med så lite förberedelse. Och återhämtade mig hur snabbt som helst. En vecka senare sprang jag redan 20km med barnvagn. Kanhända börjar kroppen bli van vid lite längre sträckor?

Allhelgona

2010-11-18T20:51:00.004+01:00

Ljushavet vid Ruds kyrkogård på Allhelgona är alltid mäktigt.

(Klicka på bilden för att se den större.)

... Okej, det är inget ljushav på bild. Men ni förstår vad jag menar. Hoppas jag. Annars får ni helt enkelt bege er dit, en allhelgona!

Klarabron, en höstkväll

2010-11-18T20:49:00.001+01:00

(Klicka på bilden för att se den större.)

Så... hur gick det?

2010-11-15T21:50:00.017+01:00

Ultraintervallerna alltså. Jovars. Gick väl okej.

Kan ju inte säga att 60km på en dag är dåligt, direkt. Tvärtom. Även om jag avbröt tävlingen och nöjde mig med det. Sista jag sprang var med start kl 21.00. Då hade tröttheten redan börja sätta sig i benen, och det tog så länge som 59 minuter -- till skillnad från de första tre, som sinsemellan bara skiljde sig några sekunder; alla lite drygt 49 minuter.

06.00	10km	49:14
09.00	20km	49:17
12.00	30km	49:23
15.00	40km	50:11
18.00	50km	52:19
21.00	60km	59:00

12.00 och 15.00 sprangs i Kil; de andra i Karlstadområdet. Samtliga på asfalt --- tyvärr. Det hade snöat i veckan, men töade nu. Regnade, till och med. Så där var jag annars kunnat springa på mjukt underlag, var det nu för snöigt, för isigt, eller för blött. Hade nog varit bra med lite mjukt underlag där emellan någonstans...

Var lite olika orsaker bakom avbrottet. Dels besvärade magen; dels började knäna gnälla; dels var jag tvungen jobba rätt mycket nästa dag; dels kändes det faktiskt lite olustigt att fara ut de tiderna, efter att ha sprungit förbi x antal fulla redan på 50-60km intervallen, samt en utryckt polisbil alldeles nära inpå. Kort sagt: var nöjd med 60kmm, längdrekord för en dag även för mig; kände att de resterande 20km inte var värt det. [...] Känslan satt i följande dag: det var rätt beslut.

Fick ju dessutom ut ett bidraget till temat karaktär för Fotosöndag av stölleprovet! :)

(Klicka på den för att se en större variant.)

Så här i efterskott ser jag tillbaka på det som en rätt rolig grej; något jag gärna skulle upprepa. Tror dock familjen håller med om att det inte bör vara i den allra närmaste framtiden. Puss på er! Och tack för att jag fick göra detta!

Ni ser twitterkvitter från dagen nedan (klicka på bilden för att se den i läsbar storlek).

Ultraintervaller

2010-11-12T16:01:00.004+01:00

Kom på att jag inte skrivit något om Sunne Marathon (a.k.a. Sunne Löparfest) från i våras; har inte heller hunnit tota ihop om Dublin Marathon. Kanske kommer jag även klämma in något om Tjurruset. Och ska definitivt skriva något om Twöparsällskapet Löpviljan. Men det är inte därför jag skriver nu.

Nu tänkte jag berätta vad jag kommer att göra imorgon. Springa Ultraintervaller.

Aldrig gjort något sånt tidigare, men det känns både roligt och spännande --- nu så här inför, åtminstone. Känslan kan vara en annan på söndagmorgon.

Starten går 6 på morgonen. Då ska 10km springas. Sen kör vi igen tre timmar senare, alltså klockan nio. Ytterligare 10km. Och så klockan 12. 10km. Och så fortsätter vi ända tills vi sprungit 8 x 10km. Sista intervallen påbörjas således 3 på natten.

Observera att jag skrivit "vi". Detta inte för att jag kommer att ha något löparsällskap (*hmph*), utan för att vi kommer att vara flera som springer detta "lopp", runtomkring i åtminstone Sverige. Närmare bestämt 51st i skrivande stund.

Man springer var man vill, och lägger upp GPS-bevis på turen vid jogg.se (en sida jag f ö inte varit medlem i tidigare, men registrerade mig för att "officiellt" kunna delta i det här loppet).

Du hittar mer information på jogg.se:s ultraintervallsida samt tävlingssidan för denna.

Leo -- lika vacker nu som tidigare

2010-11-07T21:30:00.003+01:00

Ni har inte fått se mycket av Leopold på sistone. Men för veckans tema till Fotosöndag (oskärpa) passade jag på att fota honom.

Klicka på bilderna för att se större version (på flickr)!

Stort kliv i varm kappa

2010-10-31T21:41:00.003+01:00

Ellen figurerar i dagens bidrag till Fotosöndag.

(Klicka för att se större bild, på Flickr.)

Ouch.

2010-10-28T13:35:00.001+02:00

Grattis på oss!

2010-09-26T13:00:00.004+02:00

För exakt ett år sedan var det lite nervöst.

Ellen hade döpts för en timme sedan, i domkyrkan. Vi var i Kil, väntade in timme T, för att gå ner till hembygdsgården och överraska de intet ont anande gästerna med ett bröllop!

Vad fint det var! Tack än en gång till alla ni som var där!
och
Grattis på oss!

Bröllopet

Ellens dop

Mer om dopet kan du läsa här; och om bröllopet här.

Fin flicka sitter still

2010-09-17T12:58:00.006+02:00

Har ni letat strumpor i storlekar kring 21 på sistone? Det har vi. Mer specifikt har vi velat ha strumpor med halkskydd. Såna där pluppar där under foten, ni vet?

Det visade sig vara lättare sagt än gjort --- det vill säga ända tills vi förstod vilken syn affärerna hade på flickor och pojkar.

Både Åhléns och H&M har skilda flick- och pojkavdelningar. Inga av flickstrumporna på H&M hade halkskydd. På Åhléns har jag för mig det fanns några undantag.

Men gick man till pojkavdelningen, se där hade nästan samtliga halkskydd!

Både pojk- och flickstrumporna hade ofta någon slags text under foten. På flickstrumporna var texten skriven med tråd (d v s ditsydd eller liknande), och påverkade inte friktionen på något sätt. Texten under pojkstrumporna däremot, den var skriven med något gummiliknande material vilket även dubblade som halkskydd! Dessutom fanns det, givetvis, pojkstrumpor med de vanliga plupparna därunder.

Är det inte märkligt!?

Inte för att Ellen lider. Hon är nog bara glad över att ha brandbilar och helikoptrar på sina strumpor. Men ändå!

Tydligen verkar affärer antingen anse att flickor har ett bättre balanssinne än pojkar, och därför inte störs av hala strumpor, eller så tycker de att halkskydden inte behövs efter som fina flickor sitter stilla och ler.

Nog för att Ellen ler, men stilla sitter hon inte. Och halkskydd vill hon ha. Än så länge.

Reach for the sky... ...and bring down an apartment!

2010-09-14T22:03:00.002+02:00

Typografi (fotosöndag)

2010-09-08T21:46:00.004+02:00

Ni har kanske sett de här bilderna redan, ifall ni följt flickr-bilderna i vänsterkolumnen, eller Fotosöndag förra veckan. Men jag tycker om några av följande så pass mycket att jag tänkte visa dem här också.

Den här inte så mycket för att jag tycker att det är en "bra bild", utan för att jag tycker det såg lite roligt ut. ("Varför?", liksom. Vad var poängen med ploxet?)

Ellen åker buss --- kan själv!

2010-09-08T21:03:00.002+02:00

Geotaggad fotosafari

2010-09-01T21:37:00.014+02:00

Sådärja. Efter det förra inlägget har du geotaggade bilder.[1] Och har du inte det ännu, så vet du i a f hur du kan gå tillväga! Men vad ska du göra med dem?

Jag har ett förslag. En fotosafari med hjälp av Google Earth. Typ något sånt här:

(Ladda ner KMZ-filen för att spela upp det i din egen dator.)

Och vet du vad? Det är väldigt lätt att göra en sådan. Särskilt om du följde terminalanvisningarna i det förra inlägget, och alltså nyttjade det fantastiska lilla multiverktyget ExifTool. Det är nämligen ExifTool vi ska använda även denna gång.

Då du hämtade ExifTool borde det följt med en fil "kml.fmt" i paketet. Om inte, hämta kml.fmt härifrån. Öppna sedan upp en terminal och ge följande kommando:

exiftool -p /mappen/med/kml.fmt /mappen/bildmapp > /mappen/kml/Fotosafari.kml

Kommandot ovan säger åt exiftool att

(a) Använd formatmallen kml.fmt

(b) Ta bilderna från mappen /mappen/bildmapp

Tadaa! Nu är det bara att öppna Fotosafari.kml i Google Earth.

[...]

"Vänta lite här nu! Mitt resultat ser annorlunda ut!" (Jaså? Berätta mer.) "Jag måste klicka på fyrkanter för att se bilderna! I videon [ovan] visas ju bilderna direkt på kartan!"

Jo. Det stämmer. Jag har gjort lite ändringar i formatmallen. Faktiskt, har jag två versioner: kml-po och kml-po-noname. (Hämta dem genom att klicka på filnamnen.)

Enda skillnaden mellan dem är att kml-po-noname inte skriver ut titlar på bilderna. Detta är förskönande, tycker jag, ifall du har många bilder som är tagna ungefär vid samma plats; annars blir det rörigt. Har du däremot få bilder, eller om bilderna är tagna en bit ifrån varandra, då kan det vara trevligt att få namnen på dem inskrivna på kartan. Använd då kml-po.

Bilden nedan illustrerar skillnaderna mellan kml.fmt, kml-po.fmt och kml-po-noname.fmt.

Här finns ett litet extra steg, och det är att du i bildmappen även ska ha en mapp som heter "icons", var du sparar bilder med exakt samma namn som i den huvudsakliga bildmappen, men i något mindre storlek.[2] Som namnet antyder används dessa bilder som ikoner på kartan. Istället för gula pins som är så vanliga i Google Earth, eller istället för de svartvita fyrkanterna som kml.fmt använder.

(1) Ladda ner den kml-po som du vill ha.

(2) Skapa mappen bildmapp/icons.

(3) Kopiera alla bilder så de finns både i bildmapp och i bildmapp/icons.

(4) Gör bilderna i bildmapp/icons lite mindre. Typ 150px eller liknande.

(5) Kör ExifTool-kommandot! Till exempel så här:

exiftool -p ~/Downloads/kml-po-noname.fmt ~/Pictures/trailrunning > ~/Pictures/trailrunning/Fotosafari.kml

Så! Nu börjar det väl likna något? När du öppnar det i Google Earth, alltså.[3]

Men du kanske vill lägga till GPX-rutten också? Fördelen är att du då kan spela upp turen --- och bilderna kommer ju med, då även de är valda i Google Earth! (Det är så som fotosafarivideon ovan är gjord.)[4]

För att göra detta, bara öppna GPX-filen i Google Earth, och välj alternativ enligt bilden till vänster! Sen är det bara att spela upp turen!

Fråga gärna om något är oklart!

[1] Även om du inte har en Forerunner eller dedikerad GPS modul att använda som GPS data logger, så är det möjligt att du har geotaggade bilder, och kan följa anvisningarna i det här inlägget. Om du tar bilder med din telefon, t ex en Android eller iPhone, så finns det en möjlighet att bilderna är geotaggade, alltså att de har platsinformation.

En annan möjlighet är att du helt enkelt lägger till geotaggarna manuellt! Picasa hjälper dig. Eller GeoTagger.

[2] Exempel på mappstruktur:

trailrunning
|-- 100827_104922_Krisse.jpg
|-- 100827_124826_Krisse.jpg
|-- 100827_150427_Krisse.jpg
|-- 100827_175526_Krisse.jpg
`-- icons
|-- 100827_104922_Krisse.jpg
|-- 100827_124826_Krisse.jpg
|-- 100827_150427_Krisse.jpg
`-- 100827_175526_Krisse.jpg

Notera att det är exakt samma filnamn i huvudmappen trailrunning som i mappen icons. Skiljer det, om än bara med ett tecken, så kommer den avvikande inte att synas som bild. Bilderna under mappen icons kan vara så liten som 150px eller dylikt.

[3] (Om du får vanliga gula pins istället för foton på kartan beror det på att ExifTool inte hittade ikon-bilderna i mappen bildmapp/icons (mappen ~/Pictures/trailrunning/icons i exemplet ovan).)

[4] Om du undrar vad jag menar med "GPX-rutten" så kanske det tidigare inlägget kan vara upplysande!

Forerunnern som GPS data logger

2010-09-01T06:26:00.012+02:00

Låt mig först dekryptera rubriken.

'Forerunnern' är en löparklocka. Förutom att den kan hjälpa en under själva träningen så kan man även se på träningen efteråt, såväl puls som rutt.[1] Löprutten går att se för att klockan sparar ner platsinformation genom GPS.

En 'GPS data logger' är något som sparar GPS platsinformation, och inget annat. Dylika är användbara t ex ifall man vill geotagga sina bilder --- alltså spara platsinformation inuti fotografier.

Det finns ett otal olika såna GPS moduler --- men du som redan har (t ex) en Forerunner kan lika bra använda den som något annat!

Tillvägagångssättet för geotaggning med en GPS modul är helt enkelt att (1) ha GPS:en med dig då du tar bilder. Den exakta tiden då bilden togs står inskriven i fotografiets data, en del av Exif-informationen. (2) Väl hemma vid din dator, sparar du som vanligt ner bilderna --- samt rutten som sparats med GPS loggern. (3) Sen gäller det bara att para ihop bild med plats, tack vare tidsstämpeln som finns i såväl bilderna som i rutten.

Tänkte beskriva (2) och (3) lite noggrannare --- vinklat utifrån att använda just en Forerunner som GPS logger. Men värt att nämna angående (1) är ändå att se till att klockan på GPS:en och kameran är synkade! Annars kommer tidsstämplarna inte att stämma överens.

(2): Från klocka till dator. Ladda ner fototuren som vanligt träningspass till Garmin's Training Center.[2] Välj rätt tur, och exportera aktivitet --- välj format GPX![3]

Så. Nu har du en fil med GPS platsinformation samt tidsstämplar för alla platspunkter.

(3): Från GPX till fotografi. Jag tycker det mest bekväma är att använda terminalen. Då gör datorn vad jag säger, som jag säger. Ni som inte är lika bekväma med det, kan testa alternativen nedan.[4]

Om du aldrig prövat Phil Harvey's ExifTool, men pysslar med fotografier och är van att använda terminalen, så kommer du snart att bli väldigt lycklig. ExifTool är nämligen ett alldeles fantastiskt verktyg. Du kan använda det till att utföra allehanda ändringar i Exif-informationen; du kan använda det till att döpa om bilder efter Exif-informationen (tänk: döpa om hundratals bilder efter skapelsedatum på några sekunder); du kan använda det till att timeshifta bilderna --- alltså justera tidsstämpeln på bilderna hitåt eller ditåt, t o m olika justeringar beroende på kameramodell eller vad som helst för information som sparats i Exif. Och så kan du geotagga bilder utgående från (t ex) en GPX-fil. Vilket är vad vi ska göra nu. I ett senare blogginlägg kommer jag visa hur du använder ExifTool och dina geotaggade bilder för att skapa en Google Earth KML-fil med bilderna utplacerade på en karta.

Öppna upp terminalen och ange följande kommando:

exiftool -geotag fotorunda.gpx *.jpg

Här förutsätts att (i) GPX-filen heter "fotorunda.gpx" och finns i mappen varifrån du kör ExifTool, samt att (ii) även bilder finns i samma mapp och (iii) alla slutar på filändelsen "jpg" (med små bokstäver). Ifall du har filerna på olika ställen eller dylikt så ändrar du kommandot efter det. T ex så här:

exiftool -geotag ~/gpx/fotorunda-100827.gpx ~/bilder/100827/*.JPG

Att stämpla 51 bilder tog 6 sekunder.

Om du får felmeddelande liknande följande:

Warning: Time is too far before track in File:Geotime (ValueConvInv)

så betyder det att tidsstämplarna i GPX och bilder inte stämmer. Du kan då justera tiden med exiftool variabeln "-geosync".[5] T ex så här, för att justera fem minuter och tjugo sekunder bakåt:

exiftool -geotime fil.gpx -geosync=-5:20 *.jpg

Om du däremot inte fick ett felmeddelande, utan bara information om att x antal filer är uppdaterade, så betyder det att bilderna nu geotaggats! De har en GPS-platsstämpel. Kontrollera detta med t ex ExifTool:

exiftool *.jpg | grep GPS

"Jaha. Så jag har geotaggade foton. Och nu då?" En bra fråga! Jag tänkte besvara det med ett annat blogginlägg, lite senare! I det kommer jag visa hur du använder din GPX fil och dina geotaggade bilder för att spela upp fotorundan i Google Earth.

Under tiden kan du t ex ladda upp dina bilder till Flickr och se hur den automatiskt hittar var bilderna är tagna. Eller varför inte lägga upp något på Panoramio, så andra Google Earth användare kan beskåda dina konstverk!

Om du inte har varken Forerunner eller annan GPS modul, och inte har något sätt att få en GPX-fil, men ändå vill geotagga dina bilder, så går det bra att göra det manuellt! Det blir bara lite mer omständigt --- ju värre desto fler bilder du vill spara platsinformation i. Men du kan göra det. Picasa hjälper dig. Eller GeoTagger.

[1] Den vana besökaren här har redan sett oändligt många exempel. Om du inte gjort det, eller vill se dem igen, kolla under kategori "löpning".

[2] Här går det faktiskt att ta en genväg också. Punkt (2) sparar träningen i TC och sen exporterar det till GPX-format. Med programmet GPSBabel kan du dock ta en genväg, och prata direkt med klockan för att spara träningen som GPX. En annan fördel med GPSBabel är att det även fungerar i Linux. Vilket Training Center dessvärre inte gör.

[3] De senaste versionerna av TC kan även öppna träningen i Google Earth, och alltså spara det som KML, men de här varianterna av KML har inte varit kompatibla med ExifTool --- programmet som kommer att användas i punkt (3). KML kan vara uppbyggda på många olika sätt, och ExifTool vill gärna ha det på ett visst sätt. För att undvika dylika krångel rekommenderar jag att använda GPX. Det har fungerat felfritt för mig varje gång!

[4] GUI-alternativ för att geotagga bilderna: Om du har Windows kan du testa ExiftoolGUI. Ett annat program som rekommenderats varmt runtom nätet, är gpicsync. Gpicsync finns tillgängligt för såväl Windows som OSX och Linux. Dessvärre fungerar inte den nuvarande versionen med OSX 10.6/Snow Leopard, så kör du med det får du ge dig till tåls --- eller ge dig i kast med terminalen! Eller hitta andra alternativ.

[5] Se Geotagging with ExifTool för mer information om variabeln "-geosync" eller annat om ExifTool och geotaggning.